lördag 23 april 2011

Grattis Shirley!





Shirley Jane Temple föddes den 23 april 1928. Då hade hennes utbildningen till stjärna redan pågått i nio månader. Hennes förutseende mamma spelade nämligen vacker musik på sin fonograf idkade högläsning och bevistade dansuppvisningar och konserter, allt i avsikt att påverka det ofödda barnet. Utbildningen fortsatte sedan Shirley kommit till världen, med dramatisk högläsning av sagor vilket dottern snabbt tog efter. Mamma Temple insåg att barnet hade absolut gehör, och var snabb att ta efter rörelser och danssteg, så innan Shirley fyllt två år sattes hon i en exklusiv dansskola.
Till den dagliga rutinen hörde att fukta håret med en särskild “lock-vätska” och forma 56 lockar som fästes med hårnålar tills håret torkat och Shirley hade en “Mary Pickford frisyr”.
Kort efter sin tredje födelsedag deltog Shirley i sin första provspelning för en film roll. Visserligen gömde hon sig bakom pianot, men när man lyckades locka fram henne, gjorde hon så bra ifrån sig att hon fick rollen och ett kontrakt på två år skrevs med Educational Pictures.
När Educational Pictures gick i konkurs 1933, tog Fox Films över den unga stjärnan, och i februari 1934 skrevs ett kontrakt med Fox.
Så fortsatte hennes karriär rakt uppåt ända tills hon var tolv år och hon efter flera misslyckade filmer ägnade sig åt sitt skolarbete. Naturligtvis i en exklusiv flickskola. Men redan efter ett år ville MGM återföra kassakon till sitt bås — men ingen av de filmer som hon spelade med blev någon succé, och Shirly kunde ägna ytterligare några år åt studier och normalt tonårsliv innan man ånyo försökte klämma mer pengar ur henne. Men även om filmerna nu inte gick med förlust gav de inga större intäkter.
Shirley återkom som gästartist i diverse shower och TV program, och gjorde några sagoprogram för TV, men hennes storhetstid var definitivt över.
I slutet på 60-talet engagerade hon sig politiskt för rebublikanerna.
Under Nixons era blev hon ambassadör Gahna (1974-76), och under Bushs tid utsågs hon till ambassadör i Tjeckoslovakien (1989-1992)

Shirley Temple Black, 1990

10 kommentarer:

  1. Tala om att styra in sitt barn på utvald bana! Jag baxnar. Men där ser man, allt är möjligt och visst gick det rätt bra för henne som artist trots allt. Måste tänka till litet, för att komma ihåg om jag styrde mina på den tiden det begav sig, ofödda barn på något sätt annat än att jag åt väldigt mycket yoghurt och tomat när jag väntade dottern och äppel och hemvetebröd när jag väntade sonen. Undrar om och hur de har blivit påverkade vad gäller yrkesval.

    Karin som fortsätter fundera....

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Och det är inte ovanligt!
    Det är nästan otäckt att tänka tillbaka på hur man ibland påverkat andra människor - inte bara de ofödda barnen. Vilket ansvar!
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Det är nog många mammor som gör så, i alla fall här i Amerika. Se alla tävlingar för små flickor, när mammor sätter makeup på sina små flickor. Jag tycker det är hemskt.

    SvaraRadera
  4. Wendy,
    Så sant! Det är skrämmande.
    Jag tänkte göra ett inlägg om skönhetstävlingar för barn för något år sedan - och det jag läste när jag letade efter information var mer än skrämmande. Får kanske leta fram anteckningarna.
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Jag älskade Shirley Temple när jag var liten. Intressant att man redan på den tiden visste att bebin i magen hörde ljud och kunde skilja på röster etc.

    Hon gjorde ju sig en egen karriär på äldre dar och var väl varken förstörd av droger eller annat, så mammans ambitioner för henne som barn påverkade henne tydligen inte allt för mycket.

    Även om min mamma inte hade lika stora ambitioner för mig när jag var liten, uppträdde jag ofta i olika sammanhang och sjöng och spelade teater eller piano. Jag kommer bara ihåg att jag tyckte det var väldigt roligt!

    SvaraRadera
  6. Men äsch, här skrev jag ju en kommentar som inte kom in. Försöker igen.

    Shirley Temple var min idol när jag var så där 4-5. Hade fått hennes "självbiografi" av min kusin, den var väl skriven när hon var tio, högst. Själv fattade jag inte att hon redan var vuxen när jag läste. Jag tyckte hon var så söt med sina lockar och alltihop, men jag tyckte det var konstigt hur hon beskrev de där vuxna manliga artisterna hon jobbade med som sina kompisar. Jag tyckte det var lite konstigt med alla bilder där hon satt i knät på äldre män. Nu tycker jag det är läskigt att se filmsnuttar från den tiden! Hur hon inte uppträder som barnartist med andra barn utan som en liten barnkvinna med vuxna män, bara män. Kolla hur mannen i klippet stryker sitt finger mot kinden där hon pussat honom och slickar på det! Skulle aldrig kunna förekomma idag. Jag vet inte hur medvetet kittlande detta var och hur mycket normerna har förändrats - men idag känns det bara obehagligt.

    SvaraRadera
  7. Ingrid,
    Hon var redan passé när jag var tillräckligt gammal för att ha kunnat uppskatta henne.
    Jag reagerade också på alla män som omgav henne, och undrade hur medvetet det var. Funderar fram och tillbaka på om man lägger in för mycket i oskyldiga saker i dag - eller om det var tvärtom.
    Hon har ju skrivit en biografi på äldre da'r också - minns inte titeln, men det står på Wikipedia.
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Annaa M eller Ingrid?
    Nu blir jag lite brydd - vem skrev inlägget. Jag tror knappast att två personer skriver exakt samma sak...
    Margaretha

    SvaraRadera
  9. Det hände något konstigt när jag skrev min första kommentar tidigare idag, den såg ut att publiceras men flög bort. Jag tror att det som hände var att Musikanta publicerade sin exakt samtidigt. Någon Ingrid ser jag inte i kommentarsfältet - men det kanske blev något tokigt där första gången. Innehållet var det samma som i den senare kommentaren!

    SvaraRadera
  10. Annaa,
    Ingrid är Musikanta.
    Egentligen är jag inte förvånad, för liknande saker har hänt förr. Så svaret ovan till Ingrid är egentligen till dig.
    Margaretha

    SvaraRadera