fredag 16 december 2011

Julfärger




De flesta av oss tycker nog att en röd och grön duk ser ut som en julduk — medan vi inte får de associationerna av en röd och blå duk. Varför? Ingenstans hittar jag uppgifter om varför just grönt och rött har blivit julfärger. Wikipedia säger visserligen att rött förknippas med julen — men inte varför. Om grönt har Wikipeda också en del att säga, men kopplar inte alls ihop färgen med julen.
Att vis mat kopplas till julhelgen är kanske mer naturligt, man sparade det dyra och fina till helgen, och en del varor fanns förr kanske bara tillgång till i juletid.
Sydfrukter till exempel, hör till sån’t som det förr var bättre tillgång till på vintern.




Clementiner är ett exempel på en frukt som ofta förekommer tillsammans med dadlar, fikon, nötter och andra gotter. Så jag tycker det passar bra att jag delar med mig av ett recept på en clementinkaka som jag fick häromdagen av väninnan Kathy. Hennes familj är stor, och där förekommer diverse matallergier — och jag har många vänner som av olika skäl undviker somliga födoämnen — så vi byter passande recept när vi stöter på dem. Det här är en kaka utan mjöl.

Cirka ½ kg clementiner (5-6 frukter) — helst ekologiska
6 ägg
½ kopp muscovadosocker
2 1/3 kopp mald mandel
1 tsk bakpulver


Skrubba clementinerna, lägg dem i en kastrull med rikligt med vatten, och låt sjuda i omkring 2 timmar.


Häll av vattnet och lägg de nu rätt mosiga clementinerna i en matberedare och kör maskinen tills du har ett clementinmos.
Blanda ned resterande ingredienser och häll smeten i en smord form. Smeten är mycket lös. Jag använde en långpanna som rymmer 2 liter, men en rund form är kanske festligare om man vill ha något mer tårtliknande.


Grädda i 40 minuter i 175C. Täck kakan med folio och grädda i ytterligare 20 minuter.
God att äta med crème fraiche eller vispad grädde.

grön adj. ~t
• som har färg som friskt gräs traditionellt en av grundfärgerna, vanl. uppfattad som kall: gröngräset; grönsåpa; grönögd; buteljgrön; djupgrön; klargrön; klorofyllgrön; lindblomsgrön; olivgrön; smaragdgrön; vintergrön; ärggrön; ~ paprika; ~a ängar; ett glas ~ myntasaft; ständigt ~a växter; en rödhårig flicka med ~a ögon
BET.NYANSER: a) ibl. i substantivisk anv. om blad, växter e.d.: grönområde; pryda bordet med blommor och ~t b) mer el. mindre bildligt i uttr. för illamående, osundhet e.d.: giftgrön; slemgrön; äckelgrön; hon var ~ i ansiktet efter turen i berg-och-dalbanan; ~ av avund c) som symbol för fri framfart e.d.: ~t ljus; det är ~t för igångsättandet av firman d) i uttr. för ungdom, omognad o.d.: ung och ~; i min ~a ungdom; han är ännu för ~ för att få en chefsbefattning e) ofta i uttr. som framhäver miljöhänsyn o.d.: ~a räkenskaper; ~ bomull; ~ el
IDIOM: den ~a revolutionen införande av högavkastande spannmålssorter i u-länderna; en ~ vinter en mild vinter utan snö el. en kall sommar; ~ våg samordning av trafikljus så att fordon med konstant hastighet kan få grönt ljus hela vägen; ~a vågen en strömning som framhäver lantlivets fördelar framför stadslivets och under 1970-talet ledde till vissa försök att starta nya jordbruksenheter; ha ~a fingrar vara bra på trädgårds- och krukväxtsskötsel; i det ~a i naturen på våren el. sommaren; komma på ~ kvist bli rik; (miljöpartiet) de ~a proteströrelse eller politiskt parti som sätter miljöfrågorna i centrum förekommande (under denna el. likn. beteckning) i åtskilliga länder, t.ex. Sverige och Tyskland
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. grön; gemens. germ. ord; bildn. till gro


gro verb ~dde ~tt, pres. ~r
SUBST.: groende
• börja växa och utvecklas ofta utan att det syns på ytan; om frö, pollen e.d.: fröet ~r i jorden; dillen har inte ens börjat ~ ännu
BET.NYANSER: a) allmännare (med partiklarna ihop, igen) växa (igen): ängarna ~r igen och blir vattensjuka; bilfönstren hade nästan ~tt igen av smuts och slask; såret ~dde inte ihop så fort som man väntat b) bildligt och överfört: i hennes hjärta ~dde hoppet om befrielse
IDIOM: inte låta gräset ~ under fötterna vara snabb och effektiv i sitt handlande
KONSTR.: ~ (ihop el. igen)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. gro(a); gemens. germ. ord, eg. 'sticka fram'; jfr grodd, gröda, grön

9 kommentarer:

  1. Där gav du mig något att fundera på! Röd som tomten, grön som granen... Men dessa företeelser är ju ganska sent påkomna. Troligtvis även julkombinationen rött/grönt.

    SvaraRadera
  2. Rött och grönt vid juletid är sent påkommet, knappt hundra år läste jag någonstans...fråga mig inte var och varför det har blivit så.

    Receptet ser spännande ut

    tycker Karin

    SvaraRadera
  3. .....så är det inte alls svårläst!

    Karin

    SvaraRadera
  4. Mira,
    Jag har funderat i samma banor.
    Under hela mitt liv har det nog varit så - men jag är ju inte hundra än.

    Karin,
    Precis vad jag misstänkte, att det är en nittonhundratalsföreteelse. Men jag undrar fortfarande varför.

    Bra att du inte tycker att det är svårläst - själv har jag svårt med de pyttesmå bokstäverna. Tråkigt är det också när man inte kan markera med färg eller typsnitt.

    Margaretha
    som tror hon fått
    dit all bortramlad
    text nu

    SvaraRadera
  5. Det har jag aldrig tänkt på. Nu blir jag förståss nyfiken.

    Kakan ska jag pröva!

    SvaraRadera
  6. Nu har jag skrivit ett inlägg och hos mig ser Blogger ut som vanligt. Kan det vara din dator som är knäpp?
    kramen

    SvaraRadera
  7. Pia,
    Så bra att det funkar hos dig - jag funderar allvarligt på att lägga av bloggeriet till det funkar igen.
    För det är tydligen inte bara jag som har det så här - läste på bloggers hjälpsida att fler anmärkt på att de saknade flera knappar.
    Det får mig att tro att det inte är min dator.
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Mycket intressant varför det just har blivit grönt och rött. När julgranen kom hit i slutet av 1800-talet kanske man helt enkelt klädde den med saker i komplementfärgen rött, för kontrastens skull.

    Man gjorde väl kransar av lingonris och då var det väl särskilt vackert med röda band till det gröna.
    Ingrid, som gissar friskt.

    SvaraRadera
  9. Ingrid,
    jag kan tänka mig att man i början tog vad man hade. Då blev det kanske städsegrönt, och röda äpplen - och varför inte lingon i lingonriset (om de inte hade ramlat av).
    Får kanaske börja kika på gamla målningar och se vad för dekorationer som finns med där.
    Margaretha

    SvaraRadera