onsdag 15 juni 2011

För 796 år sedan

skrev kung Johan av England under Magna Carta. Jag måste tillstå att jag när jag såg det i morse, så lät det så bekant — men vad 17 var egentligen Magna Carta. Så här säger Wikipedia:

Magna Charta ("det stora fördraget") kallas det avtal som 1215 slöts mellan den engelske kungen Johan utan land, adeln och prästerna. Avtalet gav adel och präster förmåner i bland annat skattefrågor; det tvingade alltså kungen att dela med sig av sin makt till de två översta stånden. Magna Charta ses som grunden till Englands parlament.
Magna Charta innehåller en del som kan sägas ha inspirerat till i dag gällande grundlagars fri- och rättighetskataloger och till FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. Bland annat innehåller den regler mot godtycklig fängsling, det som har det latinska begreppet habeas corpus. I stället får varaktig fängsling enligt dessa regler endast ske efter domstolsbeslut (häktning).
Fyra originalexemplar av Magna Charta finns bevarade: ett vardera i katedralerna i Salisbury och Lincoln i Storbritannien, och två på British Library. Ett senare exemplar av Magna Charta såldes i december 2007 för 21,3 miljoner USD på auktion i New York.

kung Johan

Och inte visste jag vem kung Johan av England var — en ny klickning och jag fick lära mig det.

Jag vet inte hur det är med er andra, men jag inser hur fragmentariska mina kunskaper är när jag hör Ediktet i Nantes, freden i Brömsebro, freden i Roskilde och spanska armadan 1588 — jag har ytterst dimmiga begrepp om alla dessa händelser. Så nu har jag tillbringat morgonen med att klicka mig fram mellan freder och fördrag. Mina nyvunna kunskaper kommer säkert att blekna framåt eftermiddagen — och i sanningens namn, har jag verkligen inte ansträngt mig för att memorera något av de jag läst. Jag hör till dem som anser att man ska lära ungar hur man ta’r reda på den här sortens saker, men jag kan inte för mitt liv förstå vitsen med att kunna rapa upp det på befallning

5 kommentarer:

  1. Tabellerna har jag haft nytta av att kunna, därmed inte rabbla, men i övrigt har jag heller aldrig förstått varför man måste kunna katekesen utantill och en hel massa ur Fänriks Ståls sägner. Helt onödigt när man kan ta reda på saker och ting. Tänker spontant på geografilektionerna där man skulle kunna rabbla upp alla europeiska länders städer. Jag sjöng in dem i huvudet för att de skulle sitta. Men vad gör jag nu när de fortfarande sitter i min hjärna men inte i länderna som har förändrats totalt i många avseenden, som t.ex i Balkanländerna.
    Magna Charta däremot, har fastnat från historien, men inte årtal.
    Trevligt att du tar upp sådana här små roligheter:)

    tycker Karin vid bokföringen som hon försöker rymma ifrån

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Katekesen hade man slutat med hos oss, innan jag började skolan - dessutom var nog vår skola ovanligt lite för rabbel. Just nu minns jag bara att vi lärde oss Lorelei och Bonden Paavo utantill - och inga psalmer.
    Geogrfi tyckte jag var roligt, men de geografiska kunskaper jag nu besitter har jag nog införskaffat på egen hand när jag behövt dem. Balkan och Afrika är jag urdålig på.
    M

    SvaraRadera
  3. Ah, Magna Carta 1215 var det första jag fick lära mig när jag läste internationella relationer. Förvisso är väl Westfaliska freden 1648 ett större riktmärke på de suveräna staternas framväxt samt demokrati och så småningom alla olika rättighetsdeklarationer men jösses så många tidslinjer jag har i anteckningsböckerna från de åren. Just nu känns det som att jag aldrig kommer glömma varken 1215 eller 1648 ;)

    SvaraRadera
  4. För en skåning, särskilt för
    en som bor i snapphanebygden, känns det naturligt att veta att det var freden i Roskilde 1658 som gjorde oss till svenskar - i den mån vi blev det....
    Det var i alla fall inte frivilligt och Skåne gick utvecklingsmässigt i stå i 100 år medan den svenska överheten etniskt rensade och prackade på landskapet svenskheten uppifrån. Till skillnad från länderna på Balkan har vi dock lagt stridigheterna på hyllan sedan århundranden och samexisterar numera riktig bra.

    SvaraRadera
  5. Åsa,
    Du har uppenbarligen läst om alla dessa händelser, i vuxen ålder - och förmodligen var du mer motiverad än en mellanstadieunge - då sitter det nog bättre!

    Olgakatt,
    Det är ju för väl att ni skåningar är klokare än de som ska hämnas urgamla oförätter!
    Fast just då, när det hände, då jäste det nog band skåningarna.

    Margaretha

    SvaraRadera