Women's Suffrage in the USA: Women Voting in the Wyoming Territory after Winning That Right in 1869
Här kan du läsa föredraget om rösträttssaken som Selma Lagerlöf höll 1911
Women's Suffrage in the USA: Women Voting in the Wyoming Territory after Winning That Right in 1869
Här kan du läsa föredraget om rösträttssaken som Selma Lagerlöf höll 1911
I dag bryter jag rejält mot regeln (en mening), som Robert gett oss. Här kommer för begriplighetens skull tre meningar:
Letar du efter en romantisk bok med lyckligt slut — i så fall är kanske någon av Emilie Lorings öcker något för dig. Det finns många att välja bland, böcker som ofta beskrevs som ”drugstore-and-newsstand romantic novels".
Lättlästa böcker med starka kvinnor, några nattsvarta bovar och målande beskrivningar av både hem och natur. (I alla fall i de få av hennes böcker som jag läst.
Old Woman Reading
är ett så trevligt ord att det är lite synd att det inte passar in — det vill säga att trevligt är det ju,
men det är mycket här i livet som är trevligt utan att det därför kvalificerar sig som kandidat i Klimakteriehäxans veckliga ”trevligheternas alfabet”.
Kvalificerar sig gör däremot nästan alla ord som har med ord att göra. Jag har inte räknat hur många positiva sammansättningar det finns, där ord ingår. Ordbruk får representera dem alla.
Nu har jag funderat en lång stund på om osynlig är en positiv egenskap, men kommit fram till att det inte vore odelat positivt att vara osynlig. Det skulle kanske vara trevligt att kunna göra sig osynlig vid behov, men knappast att alltid vara det. Får mig att tänka på Thornton Wilders pjäs ”Our Town” (”Vår lilla stad”), när Emily Webb får tillbringa en dag bland de levande, som inte ser henne.
Men roligt var det att läsa om (ånyo läsa) Gunnel Lindes bok ”Osynliga klubben och hönshusbåten”. Jag har inte läst den sen jag var tio år, så nu ramlade jag genast ned i minnesgrop. En helt osannolik historia med korkade bovar och snälla poliser — och Hönebjär, som jag inte tänkt på, på flera år.
Helt säkert att den skulle gå hem hos dagens tioåringar är jag förstås inte.
Omsättningsskatt är ett annat ord som får minnena att rusa till — i alla fall för oss som var med när omsen infördes, och expediterna slog i sina avlånga tabeller, för att ta reda på hur mycket som skulle läggas på priset. Ett roligt minne, men knappast något positivt som lyfter dagen, om så bara för en stund.
Onsdag är det ju varje vecka när vi ska inkomma med våra förslag, och on-dits kan sluta i tårar, och kanske förtal — men optimism kan väl ändå inte misstolkas?
Det finns en hel del böcker som har optimism i titeln, men de flesta av dem handlar inte om optimism. Men en av böckerna finner jag intressant: ”A Hundred Years Hence: The Expectations of an Optimist” av T. Baron Russell. Boken är från 1905, så här sitter vi nu med facit i hand och kan avgöra vad som slagit in — och vad som inte gjort det.
Tyvärr var författaren alldeles för optimistisk i ett avseende:
” Remembering the rate of progress foreseen in the early part of this work and the moral nature of that progress, we may take it as quite certain that war as an institution will be as obsolete as gladiators in the year 2000.”
Min O-lista är nästan lika lång som innan jag påbörjade det här inlägget, det lilla praktiska ordet om, borde naturligtvis ha fått komma med på ett hörn, liksom alla ord som har med musik att göra. Och ett av de viktigaste orden har jag inte ens nämnt ”oberoende”. Så många trevliga ord det finns!
Naturligtvis borde jag ha använt teckensnittet Optima — det är mycket man borde här i världen!
Om inte om hade varit så hade gumman skjutit björnen med kvastskaftet.
Nu gäller det att komma med inlägg som pekar på det positiva här i livet — det är klimakteriehäxan som uppmanar oss att visa på detta livets goda.
LITEN MÅNDAGSTRÖST
Clean Monday
Frågan är om jag skulle vilja ha tre söndagar i en vecka. Jag gillar vardagslunken i mina veckor — en lunk som kröns av söndagen innan vardagslunken återkommer.
Men bara han blifvit tvättad och afrifven och sköljd och borstad och påklädd och fått i sig sin lilla kaffeslick var han mild och nyter och oförarglig som en kyrkängel och fru Göransson kunde leda honom i en silkessnodd.
min trogna vän och ledsagare, min guldklocka med vidhängande kedja, också af guld. Där kedjan förut blänkte, nyter och dekorativ, sträcker sig nu västen dyster och enformig öfver magens ödsliga sluttning
Camp Fire, 1880
Winslow Homer
Samen sjunger också sånger , starrhöstrumpan kväder visor,
sittande vid sotig nying, på en kolstybbsvärtad sovplats;
skall jag inte också sjunga, våra barn ej kväda visor,
bänkade på härligt högloft, som är krönt av frejdad kroppås?
ur Kalevala
Nu gäller det att komma med inlägg som pekar på det positiva här i livet — det är klimakteriehäxan som uppmanar oss att visa på detta livets goda.
Nötbom är varken ett positivt eller artigt ord — men det låter i alla fall vänligare än synonymen dumbom!
La lecture
Armand Rassenfosse
Det här med stavning är ett spännande
ämne. Jag har ju känt människor som i hela sitt liv stavat till exempel berg och pengar med ä ”ar”., och ondgjort sig över nystavningen. Att skriva ”blött” var ju snudd på hädelse. Att säga att ”Jesus blött” för oss, var ju att säga att han kissat på sig — blödt ska det naturligtvis vara!
Detta kommer jag att tänka på när jag i inledningen av Alfhild Agrells bok ”I Stockholm. Också en resebeskrifning” läser:
(Jag måste stafva mann med två nn, eljest låter det ju, som om jag hade en hygglig hår-man!)
Hos Robert kan du läsa mer om den meningsfulla meningen.
MÖNSTER
Stå rak bland alla,
vara som de,
vänliga och kalla,
prata och le.
Ingen sorg att gömma,
akta dig att ge.
Aldrig stå och drömma,
vara glad och le.
Ung flicka, ung flicka,
vara som de.
ur ”Röd klänning”
Dygdemönster kan vara lite påfrestande — men mönster i största allmänhet gillar jag. Man behöver ju inte följa dem, bara låta sig inspireras av dem.
Som mönstren i ”Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län”.
Skulle bli fina broderiet, eller som dekor på gratulationskort. Målar någon porslin nu för tiden — en del av mönstren skulle passa utmärkt på en tekopp.
För den som vill läsa om mysterier är utbudet hur stort som helst. Osökt kommer jag att tänka på Blytons ”Mysterieböcker” (Five Find-Outers), de finns alla hos FadedPage.
Men det finns gott om svenska mysterier. Torsten Sandberg hör väl i dag till de bortglömda, men för dem som vill förflytta sig i tid och rum finns fyra kriminalromaner från 30-talet att bli lätt nostalgisk över.
I sanningens namn är brädspel (eller heter det sällskapsspel?) något jag försöker undvika, men när jag nyligen dammade av en hylla (i högsta grad välbehövligt) kom mina mah jong-spel fram. Kanske var det mer minnet av trevliga mah jong stunder, med goda vänner, än själva spelet som gjorde mig glad.
Det är är mitt ”köpe-mah jong”, det hemgjorda resespelet har jag redan berättat om.
Årstiderna fördelar sina tecken likt de smörgula
brickorna i mahjong. Jordytan är en skrovlig rockärm.
Skonsamhet påbjuds. Yxan glömmer inte trädet.
Per Wästberg
Musik hör väl till livets goda, här kan du lyssna till nästa 9 minuter av Melchior Molters ”Concerto per il Corno”.