en av illustrationerna ur boken
"Homer Price" av Robert McCloskey
The night was Sunday night. All day long Mother had been baking, and when Almanzo went into the kitchen for the milkpails, she was still frying doughnuts. The place was full of their hot, brown smell...
Almanzo took the biggest doughnut from the pan and bir off its crisp end. Mother was rolling out the golden dough, slashing it into long strips, rolling and doubling and twisting the strips. Her fingers flew; you could hardly see them. The strips seemed to twist themselves under her hands, and to leap into the big copper kettle of swirling hot fat.
Plump! they went to the bottom, sending up bubbles. Then quickly they came popping up, to float and slowly swell, till they rolled themselves over, their pale golden backs going into the fat and their plump brown bellies rising out of it.
They rolled over. Mother said, because they were twisted. Some women made new-fangled shape, round with a whole in the middle. But round doughnuts wouldn't turn themselves over. Mother didn't have time to waste turning doughnuts; it was quicker to twist them.
From "Farmer Boy" av Laura Ingalls Wilder
Jag har faktiskt försökt att sno mina munkar för att de skulle vända sig själva — utan att lyckas. Men jag kom på det så sent i tillverkningen att jag inte hade deg kvar till mer än några få munkar, kanske behövde jag bara träna mer. Men eftersom jag bakar munkar så sällan, kanske en gång vart femtonde år, så har jag inte haft tillfälle att förfina min “sno-metod”.
I en kokbok från slutet av 1800-talet sägs att “raised doughnuts are cut in circles; plain doughnuts are twisted”.
Det finns de som hävdar att det i dag är "the birthday of the Doughnut", därför att en gosse vid namn Hansen Crockett Gregory, just denna dag 1847, kom på den ljusa idén att göra ett hål mitt i bullen därför att han ogillade den degiga mitten av den. Han var då var till sjöss och lär han ha använt en pepparburk för att göra hålet. Så här sitter jag och funderar på om man verkligen flottyrkokte sina bakverk ombord på skeppen.
Hur som helst så finns detta bakverk, som så många anser vara bland det amerikanskaste som finns, i nästan alla världens länder. Wikipedia har en list över vad de kallas på olika språk.
Det sägs att det var holländska invandrare som introducerade munkar i U.S.A., då under det holländska namnet "olykoek" (oljekaka). Somliga hävdar att det egentligen var hålet, som friterades separat, som var "degnöten", en annan variant är att Elizabeth Gregory, från New England (mamma till gossen som kom på att göra hål i sina munkar), stoppade en hasselnöt eller valnöt i mitten på sin munk.
Den första "doughnut maskinen" konstruerades av Adolph Levitt, en rysk immigrant, i New York City, på 1920-talet. Försäljningen av munkar ökade dramatiskt när arbetande maskiner fanns till beskådande i affärernas skyltfönster, och frestade förbipasserande att slinka in och köpa en munk.
Jag läser att år 2000 producerades årligen tio milliarder doughnuts i Amerika.
Och talar man om maskintillverkade munkar så asoccierar jag genast till Robert McCloskeys bok "Homer Price", 1943 — i svensk översättning av Åke Holmberg heter den "Han hette Homer". En rolig bok, väl värd att läsas även om jag inte tycker att det är hans bästa. För den som har små barn rekommenderar jag att skaffa "Blueberries for Sal". Robert McCloskey var alltså både författare och illustratör — han var förresten gift med Ruth Sawyers dotter Peggy Durand. Och vill du läsa om New York City vid förra sekelskiftet så rekommenderar jag Ruth Sawyers bok "Roller Skates".
För den som vill baka “doughnuts” (donuts) finns en uppsjö av recept och filmklipp på nätet att tillgå — både för jäsdegar och bakpulver.
