Smycken & accessoarer

 ska det handla om i dag, det kan du läsa om hos Ugglanoboken 

Gabrielle with Jewellery  

Pierre-Auguste Renoir

MEMORY GEM

If a task is once begun

Never leave it till it’s done;

Be the labor great or small

Do it well, or not at all.

                 Phœbe Cary.

Ett tema som lämpar sig väl för nattsvarta skurkar, melodramer och sentimentala romanser.

Det finns hur många böcker som helst att välja bland, men jag får erkänna att jag hade svårt att hitta läsvärda böcker utan att avvika från ämnet.

Skulle naturligtvis kunna välja något av  Love eller Selma — men jag misstänker starkt att det är böcker som de flesta redan läst, liksom ingen kan ha undgått att frossa i böcker av Blyton och Stratemeyer syndikatet, för både i böckerna om de ”Five Find-Outers”

(”Fem böckerna”), och i böckerna om Nancy Drew (Kitty) var man flink med att leta upp försvunna juveler.

Och Fredrika Runeberg hade jag ju med i förra veckan…

”The Necklace of Pearls” är inte en av Dorothy Sayers allra bästa noveller — men tillräckligt bra för att tipsa om. Dessutom är många av novellerna i den här novellsamlingen väl värda att ägna sig åt.

Marriage scarab of Amenhotep III and Queen Tiye, New Kingdom (glazed faience) 

Egyptian 18th Dynasty

Guy de Maupassant betraktas som en av novellkonstens stora mästare — och jag kan inte annat än hålla med.

I ”The False Gems”, som ingår i hans ”Original Short Stories” lär vi känna Monsieur Lantin som förälskar sig, och gifter sig med en ung kvinna, som vi aldrig får veta namnet på.

”The young girl was a perfect type of the virtuous woman in whose hands every sensible young man dreams of one day intrusting his happiness. Her simple beauty had the charm of angelic modesty, and the imperceptible smile which constantly hovered about the lips seemed to be the reflection of a pure and lovely soul. Her praises resounded on every side. People never tired of repeating: “Happy the man who wins her love! He could not find a better wife.”

Det blir ett kort, men lyckligt, äktenskap

  

”For Sissy Miller.” Gilbert Clandon, taking up the pearl brooch that lay among a litter of rings and brooches on a little table in his wife’s drawing-room, read the inscription: “For Sissy Miller, with my love.”

 från ”A Haunted House: The Legacy” 

av Virginia Woolf

      

Ännu en novell som handlar om en änkemans upptäckt.

A book reads the better which is our 

own, and has been so long known to 

us, that we know the topography of 

its blots, and dog's ears, and can trace 

the dirt in it to having read it at tea 

with buttered muffins.

                                               Charles Lamb 

Gem är ju ett annat namn för muffins — ofta en liten sådan, så varför inte baka några små juveler till eftermiddagsteet. Gutenberg ger dig ett recept ur ”New Royal Cook Book”

Ett häfte som översattes till svenska — en tveksam översättning när det kommer till måtten.

 

Graham Gems

1 cup graham flour

1 cup flour

3/4 teaspoon salt

4 teaspoons Royal Baking Powder

1 cup milk

1 egg

2 tablespoons molasses or sugar

3 tablespoons shortening

Mix together dry ingredients; add milk, beaten egg, molasses and melted shortening. Bake in greased gem pans in hot oven about 25 minutes.

Illustration for The Essays of Elia by Charles Lamb  

A. Garth Jones

 

Kärlek³

 En dag utan möjlighet att konsultera mina böcker och utan möjlighet att rådfråga google & andra källor på nätet.

Inget självporträtt, men Hanna Paulis porträtt av den nyblivne fästmannen George.

Kärleksfilm! 

Som bekant är jag ingen större vän av rörliga bilder — och de få filmer jag har sett har snabbt sjunkit ned i glömskans brunn.

Men jag minns att jag såg ”Lady och Lufsen” när jag förmodligen var åtta år. Visst uppstod det ljuv musik när de båda slafsade i sig samma spagettisträng — eller heter det stjälk, pinne eller stav?

Kärlekslåt! 

Stråkkvartett i B-dur av Johan Wikmanson (tillägnad Joseph Haydn)

Kärlek till barn

P. S. ”Your not listening” av Eleanor Craig.

Det behövs oändligt mycket kärlek, för att nå barn med pyramidala problem. Det fick Eleanor Craig erfara när hon tog över en klass med fem barn, som ansågs obildbara.

Kärleksbok!

Böcker om kärlek blir lätt sliskiga — så sliskiga att jag undviker dem, om de inte är så till den milda grad jolmiga att de blir roliga.

Så jag har lite svårt för att på rak arm komma på någon läsvärd bok om kärlek.

En klassiker är ju nobelpristagaren Bjørnstjerne Bjørnsons ”Synnøve Solbakken”. Minns jag rätt så har den ett öppet slut.

Kärleksmat!

Raclette

Kärleksdryck!

Eftersom jag enbart dricker vatten (i ytterst små mängder) ibland smaksatt med teblad, så har jag inget att välja mellan.

Inte bara krinoliner och älvor!

 

I dag för 150 år sedan föddes Elsa Maartman, som efter sitt giftemål med Natanael kom att heta Beskow i efternamn.

Hos Litteraturbanken hittar du många av hennes böcker.

Själv gillar jag hennes ”Röda bussen och gröna bilen” från 1952.

Vilken nesa att bli bogserad av en häst!

Jorden runt

Journey over all universe in a map, without the expense and fatigue of traveling, without suffering the inconveniences of heat, cold, hunger, and thirst.

                                                                                       Miguel de Cervantes

Varje tisdag uppmanar Ugglanoboken oss att rannsaka våra läsminnen, och föreslå tre böcker på ett givet ämne — den här gången gäller det att komma på tre böcker från olika världsdelar.

Det känns bra att tvingas leta upp böcker som jag inte hittar till så ofta.

Jag börjar med en charmig barndomsskildring ”Totto-chan, The Little Girl at the Window” av  Tetsuko Kuroyanagi. 

En bok som jag nog aldrig hade hittat till om inte en japansk väninna hade skickat den till mig.

Författaren som föddes 1933 är en välkänd skådespelerska, gick i en progressiv skola. Boken gav mig en ny syn på Japan.

Här hittar du några utdrag ur boken.

 

”The evening meal at the Woollman Home always seemed to Miss Daggett, the matron, something more than the mere partaking of food. Down the middle of a large, cheerful room stretched anlong, snowy table at which old-fashioned women sat in old-fashioned chairs, and addressed themselves to tea, jam and buttered toast with the varying appetites to be found in an assembly whose ages ran from seventy-four to eighty-eight. ”

   Utdrag från ”The Ladies’ Chain” av Alan Sullivan

Nu har jag hamnat i Kanada, på ett hem för äldre damer, när jag läser den här novellen.

”I knew nothing whatever of Australia when I rashly consented to marry a young man who had irrevocably bound himself to go and live there, and, moreover, to go within three months of the day on which the wild idea occurred to me. During the seven weeks or thereabouts of a bewildering engagement, the while I got together my modest trousseau, we hunted for information in local libraries, and from more or less instructed friends.”

   Utdrag från ”Thirty Years in Australia” av Ada Cambridge

 

 Sist en snabb förflyttning till Australien. Ada Cambridge skrev många romaner, och jag stod likt Jean Buridans åsna i valet och kvalet mellan någon av romanerna och två biografier. (Du hittar flera av hennes böcker hos Gutenberg.)

Men eftersom jag liksom Ada inte kan så värst mycket om Australien, valde jag biografin ”Thirty Years in Australia”.

Ominnen

 

Selfportrait at her easel 

by Maria Schalcken



A beautiful face will age and a perfect body will change, but an awesome person will always be an awesome person.” 

― Comic Strip Mama

Eftersom jag inte tittat på TV på de senaste 25 eller 30 åren, bortsett för några gånger jag besökt vänner och vi tittat på nyheter, har jag inga svar på dagens frågor.

Men frågorna fick mig att försöka minnas några minnesvärda program — något jag misslyckades rätt ordentligt med. Visst tittade jag på naturprogram och nyheter, men så värst mycket mer har jag inte att komma med.

Det enda programmet jag ibland återvänder i minnet till, är en vacker 16 mm svartvit film som Pål-Nils Nilsson gjorde om sina föräldrar Barbro (textilkonstnär) och Robert (skulptör).

Sådant jag möter i vardagen kan ibland väcka ett minne till liv, som häromdagen hörde jag namnet Quensel, och kommer genast att tänka på Isa Quensel och en serie som jag minns att jag tyckte var bra.

Blev tvungen att googla för att veta att den hette ”Lära för livet”, och den gjordes 1977.

Jag minns betydligt fler radioprogram — och böcker.

Tankar som väcktes av Klimakteriehäxans frågor angående dagens selfie.

Att afdamma

 

Dusting Shelves

Stanley Spencer

Dust If You Must

by Rose Milligan

Dust if you must, but wouldn't it be better
To paint a picture, or write a letter,
Bake a cake, or plant a seed;
Ponder the difference between want and need?

Dust if you must, but there's not much time,
With rivers to swim, and mountains to climb;
Music to hear, and books to read;
Friends to cherish, and life to lead.

Dust if you must, but the world's out there
With the sun in your eyes, and the wind in your hair;
A flutter of snow, a shower of rain,
This day will not come around again.

Dust if you must, but bear in mind,
Old age will come and it's not kind.
And when you go (and go you must)
You, yourself, will make more dust.

Att afdamma något hör väl inte till min vanligaste sysselsättning — inte ens om jag använder en synonym blir det trevligare. Inte för jag har någon värjklinga att affeja: ”gm fejning rena. Affeja en värjklinga”.

Jag häpnar över alla ord som man kan sätta af (av) framför, jag gillar alla möjligheter som svenskan ger oss att sätta samman ord. Fast det här är väl inte riktigt samma sak — dessutom är väl de flesta av-ord särplockade vid det här laget. Att man sen kan leka med sammansättningarna är en annan femma — vad innebär det att vara avbildad, eller att ha en avsked…

Att läsa är väl ett bättre alternativ till att affeja eller afdamma, jag har nyligen upptäckt att det finns gott om böcker med ”dammiga titlar”, och har nyss börjat läsa ”Dusty answer” av Rosamond Lehmann, så nyss att jag inte kan uttala mig om innehållet, men jag har läst mig till att boken var en ”succès de scandale” när den kom ut 1927.

Tid?

 



 Tid?

       Finns det alltjämt tid?

Tid för människan, tid för världen?

       Överallt spanar vi efter tecken,

men vet inte vad som betyder vad.

Har vi tid att tänka, tid att handla?

Färdas måste vi ju, röra oss framåt.

Fortsätta in i det hotfullt okända.

       (I gryningen ser vi en havsmås flyga upp och falla igen som en tappad duk.

Gång på gång flyger den upp och störtar, alldeles som vore den fastgjord vid ett snöre.)

Är allting redan för sent?

Aldrig för sent på jorden?

Aldrig för sent för människan?

Ur Artur Lundkvists bok ”Gryningstrumpet och skymningsflöjt, med illustrationer av C. O. Hultén