Att förstå att man inte förstår

 De flesta av oss förstår säkert hur vidrigt det måste vara att leva i misär, eller att alltid vara rädd därför att vi har fel hudfärg eller politisk uppfattning — men att till fullo förstå vad egentligen innebär, är nog få förunnat. 

Jag tänker på det när jag lyssnar på Gloria Ray Karlsson — och alla andra människor vars mod har gjort att vi är där vi nu är, och som ideligen påminner oss om att vi inte får slå oss till ro. 

Jag brukar raskt stänga av radion innan "Söndagsintervjun" börjar, men när jag hörde att Gloria Ray Karlsson skulle intervjuas i morse, så lät jag radion vara på. En halvtimme stod jag ut, innan jag slog den på truten. Gloria har all min beundran för att hon snällt svarade på frågorna utan att låta irriterad, eller det minsta arg.

Jag skrev om Gloria för fyra år sedan när hon var en av P1:s sommarpratare, och jag rekommenderar de som missade det programmet— eller som vill lyssna till det igen att göra det. 

Då berättade jag också om boken "Mary Jane" av Dorothy Sterling, en bok som tyvärr inte längre finns i handeln om man inte har tur och hittar den antikvariskt — men nu går att läsa på nätet!

The Little Rock Nine

Lyssnade ni på Gloria Ray Karlmark, när hon sommarpratade den fjärde juli? Om inte kan jag rekommendera dig att leta upp programmet och efterlyssna! 

Jag var tolv, eller möjligtvis tretton år, när jag blev medveten om vad som hänt i Little Rock — för då fick jag boken "Mary Jane" av Dorothy Sterling. En vit författare som specialiserat sig på "svart historia". Boken "Mary Jane" skrevs 1959, och var säkerligen inspirerad av händelserna i Arkansas, även om bokens huvudperson bara är tolv år, och det bara är två elever som tillsammans får kämpa mot de fientligt inställda vita skolkamraterna och deras föräldrar. Efter att ha hört Gloria sommarprata inser jag att verkligheten var mycket hårdare än den som skildras i barnboken, som har en ljusare ton — framför allt har boken ett hoppfullt slut. Boken gjorde ett enormt intryck på mig, och när jag nu plockar fram den, inser jag att jag minns varenda detalj i handlingen.

Vill du läsa den, vilken den är värd, så får du antingen fråga efter den på biblioteket, eller söka den antikvariskt, för den tycks inte längre finnas i tryck, varken på engelska eller svenska.

En mörk historia

I dag är det 50 år sedan Lyndon B. Johnson skrev under Civil Rights Act, en lag som innebar omfattande reformer för svarta i U.S.A.. Undertecknandet hade föregåtts av ett stort motstånd från sydstaterna, 18 senatorer hade gjort allt för att förhindra den nya lagen.

Själv var jag för ung för att notera vad som hände i Staterna vid den tiden, och att en viktig lag trädde i kraft, gick mig totalt förbi. Jo, jag visste lite vagt att svarta inte hade det så lätt — men inte förrän jag, några år senare, läste två ungdomsböcker, som behandlade ämnet, gick det upp för mig hur illa det var. Böckerna går förmodligen inte längre att få tag på, annat än antikvariskt eller på biblioteket.  Många i min generation läste böckerna, och jag har hört flera av dem säga att de var de två bästa böcker de läst.

"Jenny" av Catherine Marschall (Julie's Heritage)

"Mary Jane" av Dorothy Sterling

Även om landet har en svart president, och lagarna ser fina ut på papperet, så känns det som det hänt frustrerande lite på dessa 50 år.