Visar inlägg med etikett klippboken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klippboken. Visa alla inlägg

fredag 2 september 2016

Men kjolen är snygg



Ett tidningsklipp i min mormors klippbok, berättar att Robert Taylor besöker Stockholm, varvid flickor och kvinnor flockas vid hans ankomst. Tyvärr framgår det inte från vilken tidning klippet kommer, och inte heller när denne kändis, gjorde Sverige den äran. Jag kan tänka mig att besöket skedde i slutet av 30-talet.
Eftersom jag aldrig hört talas om gossen, blev jag tvungen att söka information på nätet, där jag också hittade filmklippet. Där lär jag mig även att han spelade mot Greta Garbo i Kameliadamen. 

Texten lyder:
Scores of Swedish girls and women crowded the dock at Stockholm, Sweden, when Robert Taylor, the Nebraska movie star from Hollywood, arrived on vacation. This photo shows Taylor as he was presented with a floral key to "Sweden's heart". A heart of roses pierced with an arrow was hung around his neck.

fredag 13 september 2013

Grattis Olga!


Olga Stastny
13 september 1878 - 1952
 
Jag har hört talas om Olga Stastny, ända sedan jag var barn. Hon var gynekolog och en av min mormors närmaste vänner. Det var hon som förlöste mormor, mitt i en snöstorm (19 september), när min mor aviserade sin ankomst. En svår förlossning. 
När mormor senare i livet fick cancer, var det Olga som var hennes livmedikus.
Det var väl ungefär vad jag visste om Olga. Jo, visst hade jag sett en del tidningsklipp om henne, i mormors klippbok, men inte lagt innehållet på minnet. Nu när jag börjar läsa klippen, inser jag vilken fantastisk person hon var, och hur hon fått kämpa mot fördomar för att komma dit hon kom, och uträtta vad hon gjorde. Och till detta kom personliga sorger. 
Det finns en utmärkt artikel av  Stepanka Andrews-Koryta om henne på nätet. En kvinnlig kollega till henne, Esther Pohl Lovejoy, som även hon fick kämpa mot dåtidens fördomar mot kvinnliga läkare, har skrivit en bok, "Certain Samaritians" — en bok om kvinnor som organiserat och drivit amerikanska sjukhus. Där har hon ägnat Olga ett kapitel. Hela boken finns på nätet, läsvärd inte bara för kapitlet om Olga.
För mig representerar Olga och Esther alla kvinnor, av vilka många alltid kommer att förbli okända, som har banat väg för oss och våra efterlevande.