att fatta tiden vid de flygande lockarna

 

The School Room 

Andre Henri Dargelas (1828 - 1906)

Och vad hände sen, tänker jag, efter att ha läst igenom anteckningar jag gjorde som vikarie i en skolmognadsklass, för osannolikt länge sedan.

Det var ett korttidsvick, så även om jag minns situationerna väl, har jag inget ansikte på ungarna, och inget minne av deras personligheter — minns bara att det var rara ungar.

JOHAN: Jag ska skriva snyggt och ordentligt, inte fort alls.

JOAKIM: Ja, då kan man bli millionär.

JOHAN: Millionär‽

JOAKIM: Ja för om man jobbar och är duktig och får bra betyg, så får man bra jobb när man slutar skolan. Och kan man inget, så får man inget jobb alls.

PER: Va’ bra, då slipper jag jobba.

JOHAN: Får inte jag något jobb så gör jag självmord.

KENT: Då kommer du i fängelse.

JOAKIM: Och kanske inte får något att äta på en månad eller så.

PER: Kanske bara lite vatten.

NILS: Då borrar jag ett hål i golvet och får vatten.

k

      

JOHAN: Vicket tycker du är bäst, sommaren eller vintern?

NILS: Sommaren.

KENT: Sommaren för då kan man bada och sånt, bara att hoppa i, plask.

JOHAN: Och sitta i gummibåt och sånt.

JOAKIM: Ja, men tänk på getingarna.

JOHAN: Ja, men då hoppar man bara i. Vet faktiskt inte vilket jag gillar bäst, sommaren är kanske lite bättre.

NILS: Vintern är bäst, vet ni varför?, då kan man ha snöbollskrig.

k

KENT: Är det nån som sett poliostjärnan?

NILS: Ja, den går jättefort.

KENT: Ja, man hinner knappt se den. Ibland går jag ut på balkongen och tittar på stjärnorna.

    

k

KENT: Alla i vår klass kommer att gifta sig med nån.

NILS: Jaa

PER: Nej, det är inte säkert.

KENT: Jo, det är bara nu vi säger så, när vi blir vuxna kommer vi att gifta oss.

JOHAN: Nehej, för min pappa känner en farbror som inte är det. Han vill gifta sig men han har ingen att gifta sig med, så han har inget att göra, så han jobbar även på lördagar.

NILS: Han går väl hem och äter.

KENT: Man kan väl äta på jobbet.

JOHAN: Ja, det gör han. Men dom flesta gifter sig nog, det är bara nu man säger att man inte ska det, så enkelt är det.

NILS: Om man fick gifta sig med killar skulle jag göra det.

PER: Jag ska bli hilikopterförare (helikopterförare).

KENT: Jag ska bli raketförare.

PER: Det har Sverige inte råd med.

k

Jag fascineras av de snabba kasten mellan ämnena, som är så typiska för barn, och undrar om sju-åttaåringar, skulle uttrycka sig på samma sätt i dag.

Vid det här laget är de män i staten (gifta, och kanske skilda). Jag kan bara hoppas att det gått bra för dem.