Hon steg upp och gick några slag i rummet , leende åt sina drömmar.
Verkligheten blef aldrig det drömda och diktade, det visste hon. Den blef något helt annat, det man minst tänkt och anat.
Läser jag i Anna Åkessons bok ”Gertrud Wiede”.
Roberts lördagsmening lever vidare, här kommer min.


Så sant, och ibland blir det bra…
SvaraRaderaJohanna
Jag reagerar på ditt inledande citat: suveränt att rimma "enjoy" med "destroy" ....
SvaraRaderaDen "riktiga" mening du valt bär sannolikhetens prägel.