En bra dag att återställa ordningen i bokhyllorna, tänker jag en dag när vinden viner i knutarna. Efter den stora vattenläckan, då jag blev tvungen att evakuera några tusen böcker, har jag ännu inte fått alla böcker på plats.
Just som jag fått tillbaka en del, på översta hyllan, inser jag att jag måste flytta på de tyskspråkiga böckerna för att få dit alla böckerna jag tänkt förvisa högst upp. Det blir ett evigt klängande, och inte underlättas det av att böckerna är så tunga att jag knappt förmår att få dem på plats.
En kort promenad får jag till, och blir som vanligt full i skratt när jag ser grannens soptunnor stå utställda vid vägkanten — varje tidsdag förväntar jag mig att tunnorna ska börja dansa jenka, som förr stavades jänka.
NE beskriver dansen som:
” sällskapsdans, vanlig i Norden sedan 1950-talet. Dansarna står i en rad med händerna på varandras axlar och tar sig vis ”sidosparkar” fram genom att göra fler hopp framåt och bakåt. På finska kallas dansen letkajenkka (”köschottis”) Jenka är det vanliga ordet för schottis.”
En beskrivning som sammanfaller med min uppfattning, men äldre källor beskriver det på andra sätt, och talar då om att det varit vanligt på sina håll i Sverige.
”Jänken, ännu för få år sedan ihågkommen i Östbo. Dansades af två personer, hvilka hoppade emot hvarandra, men blott på en fot i sender. ”
Hoppas den vackra lilla huggormen hann hem innan frosten slog till.
Aningen kyligt så jag beslutar mig för att ta mig hem till kökstjänstgöringen.
Det är Åke som som sköter söndagsbloggandet, där alla som känner sig manade ska presentera sin gångna vecka med fem fotografier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar