When friends grow cold, and the converse of intimates languishes into vapid civility and commonplace, books only continue the unaltered countenance of happier days, and cheer us with that true friendship which never deceived hope nor deserted sorrow.
Washington Irving.
”Vägen genom A” är väl en passande boktitel att inleda veckans tisdagstrio med — i synnerhet som författarens förnamn börjar på A.
Jag är full av beundran inför denne begåvade man som är så mycket mer än lättviktig dagsvers.
En baddare på engelska var han också — skrev ofta en vers både på svenska och engelska, som den här som han skrev efter ett möte med en dam han känt i sin ungdom:
Jag mötte en omfångsrik gammal bekant,
en flicka som aldrig blev min.
Hon påminde mig om min ungdom
men inte om sin.
I den engelska samlingen Rhymes två blev det två verser:
Alas! I happened to behold
the sweet love of my youth.
I found her silly, plump and oks
byt did not speak the truth.
Most melancholic have I been
forever after that.
She must have seen, she must have seen
that I am old and fat.
Litteraturbanken har tyvärr bara en bok av Henrikson, ”Verskonstens ABC: en poetisk uppslagsbok”, men är du inte road av vers finns mycket annat att läsa av honom — läs allt du kommer över!
Till exempel ”Vägen genom A”, om vilken Wikipedia säger:
Två bokmalar, Justus och Filibert, bestämmer sig för att tugga sig igenom det första bandet i ett konversationslexikon. Bandet innehåller nästan hela bokstaven A, Aachen till och med Astronomi. När de väl tuggat sig igenom pärmen får de uppleva alla möjliga äventyr, bland annat hamnar de i Assyrien träffar på Arkimedes och hamnar i aritmetikens värld.
Jag tror jag var tio år när jag fick den, och läste den flera gånger eftersom jag tyckte så mycket om den.
Erik Asklund (ja, han som var gift med Lis Asklund) hör man inte talas om så ofta nu för tiden, vilket är synd.
Många av hans romaner utspelar sig i Stockholm, och han har ofta jämförts med Strindberg och Söderberg.
”Med böcker och vänner” är ”Brokigt sällskaps” undertiteln — vilket säger precis vad den handlar om.
Allaa nitton essäer har litterära temata — här finns Strindbergs Stockholm, en hel dags bokvandring på Charing Cross Road och porträtt av hans författarvänner.
Jag hade lite besvär med att bestämma mig för min tredje bok — valde slutligen en bok, enbart på den meriten att jag aldrig hört talas om författaren, vilket inte heller någon annan verkar att ha gjort.
Men när jag läst halva boken och inte mycket hänt, då tröttnade jag. Detta trots att jag gillar långsamma och näst intill händelselösa böcker. Men med en ädel, mjäkig och en smula korkad huvudperson hade jag fått nog och valde en bok som inte ens fanns med på min ursprungliga lista: ”Lille prinsen” av Antoine de Saint-Exupéry.
En barnbok, ja, en filosofisk barnbok — men en bok som älskas av många vuxna.
