Krogliv

 

At the Café

Edouard Manet

Mulpus satt på krogen 

Midnattstid och svor. 

Än så tog'en,

Än så slog’en 

Både fästmö och krögarmor. 

Ta mig tunnor tusen, 

Gif mig mera vått!

Och slå uti krusen, 

Klunka, klunka smått. 

Sura ögon svida, 

Torra strupen slår . 

Mulpus, bida ä, 

Sitt på sida, 

Drick din flaska och 

Hej god tår! 

Ta mig skock millioner, 

Drick kvar enda själ!

Bacchus slår pultroner, 

Hjeltar lefva väl.

          C. M. Bellman

[ Avskr . 1767/68] 

Som ”husbunden” besöker jag aldrig utskänkningsställen, av något slag, men ordet intresserar mig.

I min barndom var krog synonymt med ölschapp — ställen där a-laget samlades — när det ändrades är jag osäker på, kanske på 70-talet? Dessförinnan gick vi på restaurang, eller nöjde oss med att ”äta ute”.

   (I det av kammarkollegium till k. m:t insända förslaget till ny gästgivarordning) ändrades det ordet krog och krögare och i stället sattes gästgifvare, emedan det ordet krog och krögare .. synes numera iklädt sig en annan och sämre bemärkelse. RA 15/3 1731, vol. 20 a. — 

ur ”Svenska riksdagsakter jämte andra handlingar som höra till statsförfattningens historia under tidehvarfvet 1521–1718.”

Och så här förklarar SAOB saken:

fsv. krogher, sv. dial. kro(g), kru, liksom ä. d. krog (varav d. kro) av mnt. krōch (gen. krōges), krūch, motsv. t. krug, möjl. samma ord som t. krug, krus (av fht. kruog), i vilket fall benämningen härleder sig därav att krus användts ss. skyltar på krogarna]

urspr. o. eg. om de små värdshus som ända till midten av 1800-talet lågo spridda utefter vägarna i landet o. som uppkommit för att tillgodose resandes behov av vila o. förfriskning (för sig själva o. sina djur); sedermera ofta o. utom i fråga om ä. förh. numera nästan bl. dels om enklare värdshus i allm. (äv. i städerna) där brännvin o. öl (stundom bl. öl) serveras (jfr KÄLLARE), dels (vard., ofta ngt föraktligt l. skämts.) om varje värdshus med särskild tanke på detsamma ss. en plats där spritdrycker tillhandahållas o. förtäras, restaurang.

Det är inte helt enkelt att veta vilket ord man ska använda om man vill översätta en svensk ”krogtext” till engelska — den brittiska puben är ju inte alltid vad man avser med dagens betydelse av krog, ”inn” eller ”tavern” passar inte heller alltid in, så då hamnar vi på det gamla hederliga ”restaurant”.

In a Roman Osteria

Carl Bloch

Men i Italien passade nog ordet vägkrog bra, och vad man tog sig till när vagnens hjul gick sönder på vägen mellan Florens och Rom  berättade Gudmund Jöran Adlerbeth i ett brev i december 1783:

Ty midt emellan posthusen Baccano och Storta föll vårt bräckta hjul sönder i stycken. Vi stodo på bara backen, och vår enda hugnad var det tämligen vackra vädret. Vi sågo Rom i dälden framför oss,  men såsom Moses det förlofvade landet, ty vi hade sexton italienska mil dit. En osteria eller på svenska rent ut sagdt: en krog vid pass en italiensk mil tillbaka var det närmaste, ja det enda bebyggda ställe, där vi funno oss kunna söka hus, under det en postiljon mot betalning åtog sig fara tillbaka till Monterosi för att skaffa oss ett nytt hjul. Men han hade tio italienska mil dit; således fingo vi ej hafva brådtom. Vi tillbragte tiden på vår krog, där vi förplägades, så godt huset förmådde, med kokta ägg och korf af svinkött samt tämligen godt bröd och ett lättdrucket vin, som namngafs Muscatello. Krogen var i högsta måtto osnygg. Där voro inga fönster, utan gluggar med träluckor, som nu voro tillslutna, så att ljuset endast inföll genom den öppna dörren utan förstuga. 

Vill du läsa Kristian Wedels ”Mina hemliga krogar”, hittar du hans kåserisamling hos Litteraturbanken