Surt sa räven

 

Gathering Berries, 1874

 Winslow Homer

LINGONEN OCH RÖNNBÄREN

Ut på landet flugen första gången, 
Sprang en gosse der, som frälsta fången, 
Glad omkring: «Hvad lyser här så rödt? 
Lingon! Hela fältet fullt beströdt!» 
Ropte han och krökte re’n sitt finger; 
Då en rönn, i branten af ett berg, 
Full med kronor af en högröd färg, 
Fästade hans ögon. Genast springer 
Han åt berget, klänger upp i trä’t, 
Som en ekorr’, får ett hål på knä’t, 
Men ock bästa klasen, som der hänger. 
Med hvad glädje han dess prakt beser! 
Kysser, vattnas i sin mun och ler; 
Smakar den till slut och hastigt slänger 
Grinande ifrån sig. «Fy! för er 
Ref jag mina byxor, och får bannor!» 
Mumlar han, i det han hoppar ner, 
Och till lingonfältet sig beger, 
Räknande för sig, hur många kannor 
Han skall plocka der och bära hem. 
«De ej narra mig, jag känner dem.» 
Men hvad harm, då han till stället hinner! 
Ej ett enda lingon mer han finner: 

Alla barn ur byn der nyss förut 
Hela rikedomen plundrat ut. 

Som han väntat, fick han för den färden 
Bannor af sin mor; och fadren gaf 
Denna varning: «Lär, min son, deraf, 
När du en gång vandrar ut i verlden, 
Att för det, som lyser grannt och stort, 
Ej det goda, som du pröfvat, lemna. 
Sök ej branten; håll dig vid det jemna: 
Der går vägen rak till fridens port.» 

                   Frans Michael Franzén 

Mountain ash plantMountain ash (Sorbus aucuparia) 

from Traité des Arbres et Arbustes que l’on cultive en 

France en pleine terre (1801–1819) 

by Pierre-Joseph Redouté

Redan som barn lärde jag mig att bortse från eventuell sensmoral i vad jag läste, och bara glädjas åt, och minnas vad jag fann trevligt. Så även om jag förstår vad den gode Frans Mikael ville lära oss med den här dikten, så får den mig bara att minnas en förtrollad dag på Mount Hood, i Oregon. Där finns Timberline Lodge, ett högfjällshotell som byggdes under depressionen 1936 - 1938, som ett beredskapsarbete för arbetslösa. Den gav arbete åt grovarbetare, finsnickare, konstnärer och hantverkare — så vad som än intresserar dig finns massor att betrakta och njuta av.

Men också den märkliga naturen är minnesvärd, byggnaden ligger på 1817 meters höjd, alltså över trädgränsen, och naturen bär tydliga spår av tidigare vulkanutbrott, som ger ett lite spöklikt utseende, med brända upprättstående träd, åt berget. En spännande flora bjuds man också, som jag tyvärr inte minns så mycket av — kanske dags att rota fram de gamla diabilderna. Men något jag minns var bergsrönnarna, stora som buskar, eller miniatyrträd. Vad jag fortfarande funderar över är vad bergsrönn heter på engelska — mountain mountain ash? Inte ens infödingarna kunde ge mig svar på den frågan. Kanske en tur på nätet kan upplysa mig.