måndag 7 november 2011

Huru behålla förståndet

när man ställer klockan

Bilden har jag "lånat" från National Geographic

Det vore väl inte så piffigt att ha åtta armar — för att inte tala om hur besvärligt det skulle vara att sticka tröjor med åtta ärmar — men det finns tillfällen då några extra armar skulle komma väl till pass.
I dag skulle jag försöka få en så kallad väderstation att fungera som tänkt. Inser snabbt att de som utformat bruksanvisningen inte tänkt. Det är ett litet häfte, ungefär 10 x 6 cm. Följaktligen är bokstäverna millimeterhöga. Om jag lägger häftet i knäet, kan jag ha förstoringsglaset i ena handen och väderstationen i andra — och det är nu problem börjar. Jag har i regel inga problem att memorera en text, men då ska det vara texter som jag förstår. Kortfattade manualer på halvsvenska hör inte dit.
För att bevara mitt sinneslugn har jag ställt ifrån mig väderstationen och i stället plockat fram ”Candy is Dandy, the best of Ogden Nash”. Läsning jag rekommenderar då man behöver piggas upp.

The Octupus

Tell me. O Octupus. I begs.
Is those things arms or legs?
I marvel at thee. Octupus;
If I were thou. I’d call me Us.

Ögnar igenom Wikipedias artikel om bläckfiskar och får lära mig att det är intelligenta djur, som har både kort- och långtidsminne. Minns då en mycket spännande historia som vår lärare läste för oss i fjärde klass. Det handlade om någon som slogs med en bläckfisk kan de ha varit Kipling?

PåSladdden, kan meddela att jag nu lyckats ställa klockan, men inte ens försökt få termometern att visa celsius och vad det finns mer för finesser får jag ta' reda på en annan dag.

10 kommentarer:

  1. Oh Nash är också en av mina stora favoriter. Men nu var det länge sen jag så jag ska leta rätt på en av hans böcker nu.
    Jag låter alltid min man läsa bruksanvisningar och ställa klockor och sånt, jag blir galen på dom.
    Mel

    SvaraRadera
  2. Melodie,
    Visst är han suverän - roligt att du också tycker det!
    Så praktiskt att ha nå'n som kan ta' hand om bruksanvisningseländet, jag lägger undan det jag inte fattar. (hjälp så mycket undanlagt jag har).
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Aha, här hittade jag samma inlägg igen att kommentera på. Jag har just kommenterat på det första som är precis likadant. Har det månne med armarnas/benens antal att göra? Kanske det rentav kommer sex likadana inlägg senare?:D

    Karin, förvirrad

    SvaraRadera
  4. Pettas sa...
    Fiffig vers. Givetvis så måste väl bläckfisken kalla sig oss.
    Jag minns bilden på boken, men inte författarnamnet, men det kan gott och väl vara Kipling

    Karin

    7 november 2011 18:30

    SvaraRadera
  5. Och Margaretha svarar

    hade inte ens sett att det var två av samma - men jag vet att det har hänt tidigare. Dessutom har en del av texten fallit bort. Får se om jag kan peta dit den. Men först ta'r jag bort det ena av inläggen.
    Ja, man kan fundera på var armarna slutar och benen börjar och vilket personligt pronomen man ska välja.
    Margaretha

    SvaraRadera
  6. Haha, hade du 8 armar kunde du sticka 4 ärmar samtidigt!
    Jag hatar bruksanvisningar!!!!
    Men var inte inlägget mycket längre i morse??
    Hoppas du sover nu så du mår bättre snart!
    kramis

    SvaraRadera
  7. Att ha flera armar vore inte helt fel ibland. Det här med klockor verkar vara "hett" just nu med tanke på tidsomställningen till vintertid som både Sverige och USA gjort. Hoppas att väderstationen blir mer samarbetsvillig framöver. Manualer och deras språk skulle kunna bli ett eget inlägg.

    SvaraRadera
  8. Pia, jag skrattade gott när jag såg för mig en bläckfisk som stickar fyra ärmar samtidigt! Hoppas bara att bläckfiskens hjärna klarar av att hantera fyra olika saker samtidigt - fast om man stickar precis samma sak med alla fyra paren armar så går det kanske bra.
    Jo, inlägget var både längre och kortare vid olika tidpunkter, men jag fick inte till det så jag tog helt sonika bort en del - och skyllde på blogger. Kan väl ändå inte vara min hjärna som inte behärskar att skriva EN sak åt gången?

    Anne-Marie,
    Praktiskt men inte pråligt skulle jag vilja säga om att ha åtta armar.
    Åt vilket håll jag ska vrida visarna (om det nu finns så många klockor med visare längre) har jag inga problem med tack vare "spring forward and fall back", men att ställa dessa visarlösaklockor är en helt annan femma. Då hjälper det inte att man vet om det är framåt eller bakåt.
    Ja, manualer kan ge upphov både till glada skratt och fula ord!

    Margaretha

    SvaraRadera
  9. Köpte en gång en bilradio med en bruksanvisning som var så knäpp att läsa att jag åkte tillbaka och lämnade tillbaka radion! Bruksanvisning till moderna TV-apparater eller DVD-spelare ska vi bara inte tala om. Om jag inte hade en tekniskt begåvad gubbe hade jag avstått de finesserna. Tack och lov är min dator, telefon och padda lättbegripliga UTAN bruksanvisningar! Tack, Steve Jobs!

    SvaraRadera
  10. Olgakatt,
    Välkommen åter till bloggoversum!
    Ja, och jag har flera gånger lagt märke till att det inte alltid finns någon adress utsatt på manualerna - det går inte att vända sig till någon och få saker förklarade. Fast kanske skulle det inte hjälpa, minns en gång när jag talade med en datorkille på telefon - jag förstod helt enkelt inte vad han menade, och han förstod inte mina frågor.
    Men det skulle underlätta om man inte behövde förstoringsglas för att läsa dem!
    Margaretha

    SvaraRadera