Det känns nästan som att vandra runt i en av Henri Rousseaus tavlor när jag ta'r en tur runt ägorna – väntar mig nästan att en panter eller babian ska dyka upp i rabatterna. Fast jag hittar bara mindre kryp, snäckor sniglar och allehanda småkryp – tack och lov har mördarsniglarna inte nått oss. Kanske för att vi bor tämligen ensligt och inte har andra trädgårdar inpå knutarna.
Vackra bilder! Jag tycker också vi bor lite ensligt, men nog tusan har de slemma kryparna hittat hit...
SvaraRaderaHur gick det med duvan? Flög den iväg när den fått vila?
Vackrast så, räta radet är en styggelse, fast knölklockan i mitten skulle jag ta livet av direkt, den är ett gissel när den fått tag.
SvaraRaderamvh R
Mira,
SvaraRaderaVet inte varför sniglarna inte hunnit hit - men är tacksam så länge det varar - vet inte hur långt norrut de kommit på sin vandring. Vi bor bara en mil söder om 60 breddgraden, om det är för långt norrut vore det ju bra!
Jag tror att duvan fög tämligen snart - jag såg den bara gå, men min mor tyckte att den lyfte efter en stund. Jag talade ju om för den att vi hade katt!
Renée,
Räta rader behöver du aldrig oroa dig för att hitta här! Men lite mindre ogräs skulle säkert gynna en del växter som är på vippen att ge upp.
Knölklockor har kommit från ingenstans och växer mest i grusgångarna, tillsammans med lupiner, klöver och allsköns sommarfägring - men i rabatten är det faktiskt en nässelklocka som sticker upp.
Margaretha