lördag 26 februari 2011

På tal om ägg


När jag läser hur man kokar ägg minns jag den gången jag hörde hur min kompis Marianne talade i telefon med sin sjuåriga dotter som var hemma från skolan med en förkylning. Först lät hon förvånad, se’n kom några frågor och jag såg hur hon kämpade för att inte brista ut i skratt. Därpå följde en lektion i hur man kokar ägg — och när hon väl lagt på luren skrattade Marianne så hon grät. Det tog en bra stund innan hon hämtat sig så mycket att jag kunde få historien till livs.
Dottern skulle koka ett ägg till lunch, det visste hon ju hur det gick till — trodde hon. När hon ringde till Marianne, inledde hon samtalet med att säga att nu hade hon haft sönder tre ägg, hur gör man egentligen.
Tydligen hade hon hos en granne sett hur de la’ ägget i en sked för vidarebefordran till kastrullen. Kruxet var att Eva la’ ägget i skeden, redan vid kylskåpet, och innan hon kom till spisen låg ägget på golvet.


4 kommentarer:

  1. Stackars unge! Hon har nog fått äta de äggen många gånger sedan.

    SvaraRadera
  2. Olgakatt,
    Eva är vuxen nu, och jag har ingen kontakt med familjen - men förmodligen tänker hon på episoden ibland när hon kokar ägg.
    Familjen var tack och lov inte så'n så de nötte in vilka tabbar barnen gjorde.

    Margaretha

    SvaraRadera
  3. Ägg kan vara knepiga ibland på olika sätt. Har aldrig förstått folk som kan äta halvråa ägg. Mina måste kokas eller stekas ordentligt. Söt historia.

    SvaraRadera
  4. Anne-Marie,
    Jag äter sällan ägg, men gör jag det vill jag ha dem rätt hårda.
    Minns en gång i Polen när jag var sjuk och en kille gav mig ett ägg, och visade medelst teckenspråk att jag skulle äta det rått för det var nyttigt. Se'n satte han sig ned för att se på när jag njöt av det! Men jag lyckade på något sätt undvika det - se'n gav jag det till en katt som bosatt sig i min säng.
    Margaretha

    SvaraRadera