Eftersom jag skrivit om tacksägelsedagen flera gånger tidigare, hade jag tänkt avstå från det i år, men jag kan inte låta bli att förundras över att så många kallar den för "friendsgiving".
Googlar jag på ordet, hittar jag bara en ordbok som har tagit upp det, "The Urban Dictionary", som skriver: The celebration of Thanksgiving dinner with your friends. This usually occurs on the Wednesday before or the Friday after Thanksgiving Day, since Thanksgiving is usually reserved for family gatherings.
Även om många tycks fira både "Thanksgiving" och "Friendsgiving" förefaller det att i många fall ha blivit ett alternativ till "Thanksgiving", för dem som firar dagen tillsammans med vänner, snarare än familjen. (Höger)kristna vänner påstår att det är därför att de inte tror på en högre makt, som de valt ett annat namn på dagen. Nu har jag förstås svårt att tro att man måste vara religiös för att kunna vara tacksam. Jag har firat dagen både med vänner och med släkt — och ofta ensam, vilket inte på något sätt förändrar allt jag har att vara tacksam för.
De flesta träffarna jag får när jag söker på "friendsgiving" är matsidor, vilket för min del skaver lika mycket som när julen kommer att handla mest om mat och dryck — och presenter.
Nu ska jag återvända till köket för att se om pumpapajen är färdiggräddad — provar ett nytt recept i år.
Den ser bra ut, och den doftar som den ska — hur den smakar, får jag veta i morgon.