0Än så länge så fungerar min trädgårdsplan. Jag nöjer mig med korta pass i rabatterna och drar upp en reva med kvickrot i förbifarten när jag går förbi.
I går ägnade jag en stund åt en list nedanför kökstrappen – just som jag tänkte att jag nog borde vara försiktig eftersom det finns en enträgen nässelplanta på ena hörnet, så skakade jag hand med den. Jag läste en gång för länge se’n att om man skyndar sig att bryta av nässlan och ha på mer nässelsaft på det brända stället så skulle det lindra. Jag har aldrig haft mod att prova.
Vi skulle säkert kunna få ned matkontot rejält om vi livnärde oss på allt ogräs trädgården bjuder. Är man vegetarian SKA man tycka om nässelsoppa – tyvärr kan jag inte leva upp till det och jag låter även kirskålen gå till spillo.
Däremot har jag några gånger gjort gödselvatten av nässlor – det gäller bara att man har utrymme nog att ställa tunnan långt från huset eftersom det luktar ladugård om vätskan.
Jag har även rötat, häcklat och skäktat nässlor en gång – bara för att se om det gick – och det gick. Men någon nättelduk blev det inte.
Och späda maskrosblad gillar jag.
Har suttit här en stund och grunnat på om jag ska ändra rubriken – något vårbruk är det ju inte tal om – men det låter så ambitiöst så jag låter det stå.
