Besök av en fe

Det var en av dessa dagar då jag funderade på om jag skulle börja klättra på väggarna och yla — men vid närmare eftertanke insåg att det enda som skulle hända var att jag skulle bli ännu tröttare. Istället gick jag långsamt till garaget för att lasta två tunga lådor på skottkärran. Jäspalt, så tunga de var. 

Tired Out, 1904

 Nico Jungman

Just som jag sätter mig ned för att vila kör en bil upp på gårdsplan — det är inte ofta det händer nu för tiden, och jag känner inte igen bilen. Men jag känner igen Stina när hon kliver ur, och ut kommer också hennes tre barn, bärandes på påsar och lådor. Eftersom Stina hade sina vägar förbi när vädret var så fint hade hon tänk sig att vi skulle fika i trädgården, och hade laddat upp med allsköns fikabröd.

Stina hade tänkt på allt, filtar åt ungarna att sitta på och deras fika i en egen korg. Trädgården är vildare och lummigare än någonsin så de självständiga ungarna hittade en skyddad plats mellan bärbuskarna, där vi bara anade att de hade väldigt trevlig. Trevligt hade vi också, och när jag utnämnde Stina till min goda fe, kom vi att diskutera féer, älvor, häxor och slikt knytt och oknytt.

Fee Ringe und Toadstools, 1875 

Richard Doyle

Nog är det så att goda väsen oftast är kvinnor — till och med häxor kan vara goda, om än kärva. Vi googlade, naturligtvis, och insåg att det är en hel vetenskap att skilja på feér och älvor och veta vem som är ond eller god — och vem som är kvinna eller man, det tycks förresten finnas en hel del icke-binära väsen. Vi slog emellertid fast att de flesta goda väsen tycks vara av kvinnligt kön.

Mer vetenskapliga än så blev vi inte, det finns ju så mycket annat att tala om, men jag fick en del att tänka på, och precis när jag senare  var på väg att somna kom jag att tänka på Snoilskys elaka fe i "Den gamla fröken" — som ju visar sig vara god, bara man ids läsa alla verserna.

Bland bilder från fru Lenngren och Fryxell
Steg som en elak fée ”den gamla fröken.”
På hennes rullgardin jag såg var kväll,
Hur skuggor skymtade som mörka spöken.
Där speltes på klaver emellanåt
Så sällsamt sorgligt, att jag föll i gråt.

                                   ur "Den gamla fröken

Du hittar alla versen hos Litteraturbanken

The Cabman's Story The Mysteries of a London 'Growler' — novellutmaningen

40. Läs en novell av en författare som också är känd för ett annat yrke — The Cabman's Story The Mysteries of a London 'Growler' av Arthur Conan Doyle.

Baker Street

John Sutton

We had to take a "growler," for the day looked rather threatening and we agreed that it would be a very bad way of beginning our holiday by getting wet, especially when Fanny was only just coming round from the whooping cough. Holidays were rather scarce with us, and when we took one we generally arranged some little treat, and went in for enjoying ourselves. On this occasion we were starting off from Hammersmith to the Alexandra Palace in all the dignity of a four-wheeler. What with the wife and her sister, and Tommy and Fanny and Jack, the inside was pretty well filled up, so I had to look out for myself. I didn't adopt the plan of John Gilpin under similar circumstances, but I took my waterproof and climbed up beside the driver.

Vad passar väl bättre att illustrera en novell av Doyle, än en hansom på Baker Street. I all synnerhet som det inte tycks finnas några bilder på en "growler". Först fick jag ju ta reda på exakt vad en growler är, så jag vände mig till "The Free Dictionary" som kunde berätta:

2. growler (Automotive Engineering) slang obsolete Brit a four-wheeled hansom cab

hansom  A two-wheeled covered carriage with the driver's seat above and behind the passenger compartment. Also called hansom cab.  [After Joseph Aloysius Hansom (1803-1882), British architect.]

Jag tror jag läst alla berättelser där Sherlock Holmes figurerar, men han har ju skrivit betydligt mer än de omkring femtio berättelserna, och det var trevligt att läsa en sådan. Och det var en novell helt i min stil, långsam, nöjsam men inte spännande.
Trots att den är kort, tog det mig en stund att läsa en den eftersom blev tvungen att göra några avvikelser. Först den ovan om fordonet, sedan ville jag veta vad Alexandra Palace är, eller var, för ett ställe.

Rebuilt Palace in 1875

Kanske såg palatset ut så här, när den här novellen skrevs — jag har visserligen inte lyckats klura ut när den skrevs, men säkerligen var det efter 1875.
Jag förstod av berättelsen att det var rätt långt mellan Hammersmith och Alexandra Palace, för man han med två krogbesök på vägen, den här gången fick Google maps berätta för mig hur långt det var. 

Drygt 3 mil, måste ta betydligt längre tid med häst och vagn än dagens 56 minuter med bil, men jag har inte räknat ut hur lång tid. Förresten var det säkert både längre och sämre vägar då.

John Gilpin lät bekant, men jag kunde inte för mitt liv räkna ut vad hans plan i en liknande situation var. Frågar Wikipedia, och förstår genast varför det lät så bekant: "The Diverting History of John Gilpin Shewing how he went Farther than he intended, and came safe Home again is a comic ballad by William Cowper written in 1782. The ballad concerns a draper called John Gilpin who rides a runaway horse."
Inte för att jag är någon kännare av Cowper, fastmer för att Randolph Caldecott har illustrerat balladen, och den boken finns hos Gutenberg.

Lästa noveller:

 2. Läs en novell som filmatiserats — The Quiet Man  av Maurice Walsh

13. Läs en novell med färre än sju sidor — This and That, av Robert Lynd

8. Läs en novell om en hemlighet — "The Guilty Secret"— av Charles Paul de Kock ur International Short Stories: French, från 1910.

19. Läs en novell där någon dansar — The Dancer In Red  and Other Stories, 1906, av Fergus Hume

23. Läs en novell där ett fordon spelar en stor roll  "Professor Todd's used car", av L.H. Robbins, ur novellsamlingen O. Henry memorial award prize stories of 1920.

38. Läs en novell där (minst) en av personerna är ett barn — Barnflickan, 1894, av Minna Canth i boken "Noveller".

3. Läs en novell med bokstaven X i titeln — The History of Professor De Laix, 1992,  av Robert Harris ur novellsamlingen "Stories From the Old Attic".

5. Läs en novell som utspelar sig under en högtid — "Legenden om julrosorna" ur En saga om en saga och andra sagor! av Selma Lagerlöf.

 1. Läs en novell med något från växtriket i titeln — "Rosen och vinden" ur "Silkesmattan", 1941, av Jascha Golowanjuk

11. Läs en novell med något från rymden i titeln  — Aftonstjärnan av Dan Andersson ur Posthuma noveller (1922).

4. Läs en novell av en Nobelpristagare — Et Styggt bardomsminne, 1889, av Bjørnstjerne Bjørnson.

14. Läs en novell av en författare som gett ut mer än tio böcker — "The Liberry" ur novellsamlingen "The Lucky Number" av Ian Hay.

24. Läs en novell med något runt i titeln — ur novellsamlingen The Tidal Wave and Other Stories, av Ethel May Dell

29. Läs en novell som översatts från spanskan —"The Tall Woman" av Pedro Antonio De Alarcon ur novellsamlingen Stories by Foreign Authors: Spanish, by Various, 1898.

39. Läs en novell där någon dricker kaffe eller te — Glory in the Daytime ur novellsamlingen "After Such Pleasures" av Dorothy Parker.

37. Läs en novell vars titel börjar på samma bokstav som författarens efternamn — Rädslan ur novellsamlingen "Utsatt till vargarna" av Per E. Rundquist från 1950.

32. Läs en novell vars titel du tycker är vacker — Hepaticas av Anne Douglas Sedgwick.

36. Läs en novell om kärlekslycka — The Most Wonderful Woman ur novellsamlingen "Across the Years", av Eleanor H. Porter.

31. Läs en novell där någon flyttar — "Kattresan" av Jan Fridegård, ur novellsamlingen "Noveller".

35. Läs en novell av en amerikansk författare — "The Plea" ur novellsamlingen "Lifted Masks",1912, av Susan Glaspell

26. Läs en novell med något från havet i titeln — Kloka Maja, en skärgårdsberättelse" ur novellsamlingen "Kloka Maja och andra berättelser" av Frans Hedberg.

9. Läs en novell som utspelar sig i ett land du ännu inte besökt —  Twenty-Six and One av Maksim Gorky ur novellsamlingen "Twenty-six and One and Other Stories", 1902.

28. Läs en novell som utspelar sig på en arbetsplats — The Real Thing and Other Tales, av Henry James, ur novellsamlingen med samma namn.

Sherlock

 Exakt när och var jag blev bekant med Sherlock Holmes, minns jag inte — men jag vet att jag var elva år och läste alla sherlockböcker jag kom över. Säkerligen läste jag om många av böckerna, men så småningom avtog vurmen, även om jag allt sedan dess har haft ett gott öga till honom.

Conan Doyle skrev ju mycket mer än böcker om Sherlock, böcker som jag först som vuxen blev medveten om. Och hans bok The Coming of the Fairies, hittade jag först sedan jag börjat rota runt hos Gutenberg. Det är en märklig historia hur Conan Doyle, utan skymten av några tvivel, trodde att några foton med älvor var äkta. Ett par flickor 16 och 9 år gamla hade klippt ut älvor i papp, och fotograferat varandra tillsammans med dessa älvor. Hela historien kan du läsa om på Wikipedia.

Så för lite sedan hittade jag "Från Holmes till Sherlock", en tämligen nyutkommen bok av Mattias Boström. Det är 500 sidor med pyttesmå bokstäver — mina irriterade ögon revolterar, men jag är fast i den faktaspäckade, och intressanta boken. Här får jag veta allt som finns att veta om Conan Doyle, hans utbildning, förebilden till Sherlock Holmes och alla personer som figurerade i hans liv. Ja, till och med vad Conan tänkte får vi veta — och det är väl det enda jag ställer mig en gnutta tveksam till, hur Mattias Boström kan veta vad som rörde sig i huvudet på Conan Doyle.

När jag behöver blunda lyssnar jag till någon av Gutenbergs alla talböcker om Sherlock. Vill du också göra det, så vill jag bara varna för alla böcker med syntetiskt tal. De är förfärliga, entoniga och med ytterst korta mellanrum mellan orden. Lika trista att lyssna till som de böckerna som är inlästa av en riktig människa, med brittisk accent, är en njutning att lyssna till.

Mötte jag Sherlock, skulle han utan tvekan kunna tala om att jag är ägd av en grå och vit katt. Det behövs varken förstoringsglas eller en sherlockhjärna för att upptäcka alla katthår, men det finns ju ytterligare ett par tre saker att säga om mig — vad skulle Sherlock mer kunna säga om mig? Kan man avläsa dagens människor på samma sätt som Sherlock gjorde? I dag vill ju alla se likadana ut, klasskillnaderna inte är lika synliga och så värst mycket lera som stänker upp från vagnshjul finns ju inte.