24 december

 

 Merry Christmas (Fröhliche Weihnachten) Viggo Johansen





EN JULQVÄLL . 

Hör nu, snälla Yngve lilla, 

Låt oss vänta här så — stilla. 

Mamma nu vår julgran kläder, 

0, livad jag deråt mig gläder! 

Se! så präktig pepparkaka, 

Jag fått hjelpa till att baka. 

Mången leksak vi fått redan, 

Men det bästa kommer sedan! 

Ingen vet hvad som kan hända, 

Ack! när ljusen blifva tända, 

Då, jo då, det skall väl gälla; 

Nu vi måste vara snälla. 

De tre första verserna ur Mathilda Gestrins 21 verser långa dikt ”Julqväll”.

23 december

NÅGRA PRAKTISKA RÅD 

I JULSTÖKET

eller huru med

SLAKT, KORFSTOPPNING

m.m. kan förfaras,

därtill en blygsam anvisning å

GRÖTRIM

Man tager som vanligt vad man haver,

Och vore det också en sko som skaver:

Med vänstra handen håller man skon

och plockar med högra ur skon en kalkon.

Sen tar man sin röda tomteluva:

Ur luvan plockar man fram en duva,

en fridens duva, stor som en höna:

Hon bär i näbben en kaffeböna.

Sen lyfter man på sitt gråa skägg

och plockar där fram ett nyvärpt ägg:

På detta ägget lägger man hönan.,

kalkon, däremot på kaffebönan.

Man tar åter skon och doppar i grytan

och genast samlar sig flottet till ytan:

Då kastar man också sig själv i spadet

och grisen skall stiga som nyfödd ur badet!

På grisen sätter man tomtemössan.

Sen går man i kammaren och hämtar bössan:

Av grisen blir korvar vid första skott.

Vid andra skottet blir grytan karott.

All gröt i karotten är kokad på mandel,

på idel mandel från Sjögrens handel.

Dock finns för såna som tror på skrömt

innerst i gröten ett risgryn gömt.

Gunnar Ekelöf

22 december

 

 “Lawks! the gingerbread will be all baked to a cinder,” she ran down into the kitchen, and threw open the oven door. And the square cakes were all done, nice and hard and brown, and the round cakes were all done, nice and hard and brown, and the gingerbread man was all done too, nice and hard and brown; and he was standing up in his corner, with his little caraway-seed eyes sparkling, and his raisin mouth bubbling over with mischief, while he waited for the oven door to be opened. The instant the door was opened, with a hop, skip, and a jump, he went right over the square cakes and the round cakes, and over the cook’s arm, and before she could say “Jack Robinson” he was running across the kitchen floor, as fast as his little legs would carry him, towards the back door, which was standing wide open, and through which he could see the garden path.

Hela berättelsen ”The Little Gingerbread Man” av George Haven Putnam, hittar du hos Gutenberg.

En berättelse som passar vare sig du hunnit baka pepparkakor eller ej.

21 decemberdag

LJUSETS FIENDE

En kväll, förleden höst… Lät se
Om jag ej felar i mit minne,
så var det kring den tjugonde
December… Ja, min läsare;
ty Vinter-solståndet var inne,
och att Phebus, denne Herrskare
utöver Ljus och Rimmare,
som illa lyser, sämre rimmar
i Nordiske Climaterne,
gick nu till sängs mot Klockan tre
at sova roligt nitton timmar,…
En sådan qväll kom Lucidor
til stora Klubben ut på Norr __
En Klubb!… Politik? __ Minsta spärr 
dertil i Manuscriptet find ej,
och någon minsta nytta vins ej
ar veta det __ Nog af: han kom,
steg in, satt ner, och såg sig om,
men såg ej skapadt grand __ emedan

man intet ljus i rummet tändt,

och Himlaljusets President 

gått ned til hvila längesedan,

och Himlens Vice-President

dertil befann sig uti Nedan.

I tjocka mörkret, hör han här 

den dumma hopen disputera

med mycken hetta, (som man plötsligt,

när man förstår sig ingendera,)

hvad Form på Källarstugan är?

hvad Färg på Möblerne? med mera.

Till slut, när en och ann’ betänkt,

hur uppåt väggarna befängt

det var, at uti blindhet sänkt

om Form och Färger resonera;

(ty vara blind, och icke se,

var et och samma, tyckte de);

så ropet en, så ropet flera:

Ljus in!

I dag är det 233 år sedan  Johan Henric Kellgrens dikt ”Ljusets fiender” publicerades i Stockholms Posten. Som så ofta på den tiden var det en lång dikt, du kan läsa hela dikten hos Litteraturbanken.

 

en eller två meningar?

 

The Path 
Francisco Llorens Diaz

På stigar

går man aldrig

riktigt ensam

Fötterna har sällskap med

alla steg som

stigit

stigen fram

Dagens mening är en av Ingrid Sjöstrands korta dikter från hennes bok ” Skogen i trädet”.

Ingen punkt, men ändå stor bokstav — kanske är det två meningar.

Hos Robert kan du läsa om tanken bakom lördagsmeningen

20 december

Why, you silly little mauve mouse," said the old clock, "you don't believe in Santa Claus, do you?"

"Of course I do," answered the little mauve mouse. "Believe in Santa Claus? Why shouldn't I? Didn't Santa Claus bring me a beautiful butter-cracker last Christmas, and a lovely gingersnap, and a delicious rind of cheese, and—and—lots of things? I should be very ungrateful if I did not believe in Santa Claus, and I certainly shall not disbelieve in him at the very moment when I am expecting him to arrive with a bundle of goodies for me.

    Ur "Christmas Tales and Christmas Verse",1912, av Eugene Field med illustrationer av Florence Storer

 

Bli inte förskräckt om du möter en liten sprallig malva-färgad mus — det är helt normalt så här i juletider!

Hela berättelsen (6 sidor) om den lilla musen och månstrålen finns att läsa här.

19 december

 

 Tea Time

Emile Alfred Dezaunay



Tea And Gingersnaps

i fall asleep
in class one day
not really
just dozing
but the
t e a c h e r
is mad
she yells
and sends A NOTE home.

THE NOTE
is under
my bed.

i dont want my mom
to s e e.
but if she doesnt call my teacher
then the t e a c h e r
will have a conference.

so i walk in
clutching
the stupid letter
and e x p l a i n
in one
quietmumblingquickbreath.

my mom
hugs me
and makes
tea.

tea and gingersnaps.

then she teellls me
i should
get more sleep
but n o t in class.

she hugs m e again
and we finish our t e a a n d g i n g e r s n a p s. 

                             Elle Harris

18 december

 

 This time it was the gingerbread. Uncle Chatterton had to find fault with something. It was a matter of principle with him. If ever the day passed whose low descending sun failed to set upon some adverse comment of Uncle Chatterton’s concerning his bill of fare, Aunt Chatterton put a kettleful of water on the stove before she went to bed, in the firm belief that it and a doctor would be needed before morning.

“This gingerbread,” said Uncle Chatterton, “is not fit for the pigs.”

 från ”Uncle Chatterton’s Gingerbread”

   av  L. M. Montgomery



Har du läst L. M. Montgomerys berättelser, eller hennes böcker om Anne (med e på slutet), så vet du att det ibland inträffar missöden i matlagning och bakning. 

” Uncle Chatterton’s Gingerbread” är en av hennes korta (7 sidor) berättelser — en berättelse där man hela tiden undrar över vad som kommer att gå fel — om något kommer att göra det.

Lucy, som så många andra, skrev för brödfödan — ibland märks det. I synnerhet i de korta berättelserna som först publicerades i olika tidskrifter. En del av dem kom senare att arbetas om, ibland till böcker men andra gånger finns bara grundidén kvar nästa gång de publiceras.

17 december

 

We Love to Skate

Granska Moses

ETT JULMINNE

De många julbestyren hade tagit slut, 

Man trafvat julved, pyntat liten julgran ut; 

Vi drogo man ur huse, alla pojkar små, 

För att en öfverdådig

 skridskosväng oss få.

      Albert Theodor Gellerstedt 

Många av de gamla poeterna var mångordiga — det här är bara en av de aderton verserna i A. T. Gellerstedts ”Ett julminne”. Förresten var han så mycket mer än poet, i första hand var han nog arkitekt, ingenjör, poet, målare och grafiker. Dessutom var han professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, överintendent vid Överintendentsämbetet och ledamot av Svenska Akademien.

16 december

 

Stjärngossar små

traska och gå.

Natten är kall. Vägen är tung.

Stackare den, som är liten och ung.

Stjärngossar små

saktliga gå,

de har blott en önskan, en önskan stor:

De ville smyga sig hem till mor.

Ty detta måste man tänka på,

i förmiddags voro de gossar små,

då voro de Bertil och Nils och Sven,

nu äro de vordna till helga Guds män,

nu äro de kungar av Österland,

som måste vandra till Betlehems strand.

Eftersom jag lever i min egen lilla bubbla, utan luciatåg och stjärngossar, så var det först i dag (tack vare Karin — tack!) som jag blev varse att gossarnas strutar har blivit ett hett diskussionsämne.

Så vad passar väl bättre i dag än de stjärngossar utan strutar, som Selma Lagerlöf berättar om i ”stjärngossevisa”.

Du hittar hela visan hos

Litteraturbanken.

15 december


1799 i december skrev Märta Helena Reenstierna i sin dagbok:

23 Måndag. Var något mildare,  äfven kom litet lös snö. jag mådde illa af hufvud och ryggvärk samt hade hosta, men måste ändock baka julbröd, bestående i Saffrans, hvete, 2 sorter vörtbröd, 2 sorter Rågbröd, Tårtor och Pepparkakor. Hvetbrödet vardt ej så bra som det af bättre mjöl förr har blifvit. Gamla notkäringen kom hit och trugade sig qvar att äta Julmat. 

Om hennes recept vet vi inte så mycket. Men råkar du ha 15 ägg över, så kan du ju prova ett gammalt recept som jag hittat i en rätt märklig bok: Allt-omfattande svensk-amerikansk uppslagsbok från 1894. En omfångsrik bok (805 sidor), som behandlar det mesta, från slang till ”råd och upplysningar för dem som vilja inträda i affärslifvet”.

Mjuk pepparkaka. 15 ägg vispas väl med 50 ort socker, och sedan inblandas 5 tum sirap, 20 ort mjöl, 1/2 tsk finstötta nejlikor, 1/2 tsk kryddpeppar och lika mycket ingefära. Degen hälles i en smord och med mjöl beströdd form samt gräddad i varm ugn.

Nog verkar det lite märkligt att mäta sirapen i tum — ju vidare skål man har, ju sötare blir kakan.

  

14 december

 

Inne i köket träffade du säkert på Tant Brun, som stod och bakade pepparkakor eller kokade knäck eller kola-karameller, för ingen i stan kunde göra sådana saker så bra som Tant Brun, och därför beställde fruarna där i stan alltid sina godsaker hos henne när de skulle ha barnkalas.

Tant Brun var den allra snällaste av tanterna, tyckte barnen i stan, och därför ville de så gärna ha något ärende till henne, för nästan säker kunde man vara på att få en knäck eller chokladkaramell och alldeles tvärsäker på att hon bjöd på en pepparkaka.

    ur ” Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin”

av Elsa Beskow

 

lördagsmeningen

 

Woman in a Barouche

 Louis Anquetin

He went down to the front door and saw them into their barouche, and twinkled at them, having already forgotten his spleen—Mrs. James facing the horses, tall and majestic with auburn hair; on her left, Irene—the two husbands, father and son, sitting forward, as though they expected something, opposite their wives. Bobbing and bounding upon the spring cushions, silent, swaying to each motion of their chariot, oldbJolyon watched them drive away under the sunlight.

Det är intressant att återvända till böcker man läst i sin ungdom. ”The Man Of Property”, första delen av John Galsworthys ”The Forsyte Saga”, har jag bara vaga minnen av, så jag beslöt mig nyligen för att det var dags för en omläsning.

Det visar sig att sådant jag fäst stor vikt vid, kan vara något som sagt i en bisats, medan väsentligheter gått mig totalt förbi.

Min utvalda mening finns i första kapitlet, där Mrs. James efter en familjemiddag säger:

”Did you ever see such a collection of rumty-too people?”

Mig veterligt har jag aldrig hört någon säga rumty-too, även om jag sett det i skrift. Det är ett ovanligt ord som bara ett par lexika tar upp ((Adjective) common, ordinary). ”Fewer than 0.01 occurrences per million words in modern written English” säger Oxford English Dictionary (OED). Det första belägget för ordet är 1906 i just ”The Man Of Property”, och förekommer i några av Galswortys senare böcker.

DeepL väljer att inte alls översätta ordet:

”Har du någonsin sett en sådan samling av rumty-too-människor?”

medan Google förefaller att killgissa:

”Har du någonsin sett en sådan samling skräpfolk”.

Det finns flera översättningar av ”Förmöget folk”, mitt exemplar är översatt av Märta Nilsson 1930. ”Har ni någonsin sett en sådan brokig samling folk?” Säger hon — en tjejgissning?

Hos Robert kan du läsa om tanken bakom lördagsmeningen

13 december

 

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Fritz von Dardel

Här i huset lussade vi rätt så eftertryckligt. Vår Luciabrud var Alida, iförd sin bästa vita nattsärk med brodyr. Jag har ju nog egentligen föreställt mig, att en Lucia skulle vara något sprödare, att hon åtminstone inte borde väga över nittio kilo, men det kan ju vara någon gammal vanföreställning jag har, som jag väl får försöka få bukt med. Hur som helst var det riktigt hemtrevligt att väckas av Alidas djupa om än något falska brösttoner, när hon klämde i med ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, så att taket höll på att lyfta sig, och bli serverad starkt kaffe och färska saffransbullar och pepparkakor på sängen. 

  ur ”Britt-Mari lättar sitt  

  hjärta” 

  av Astrid Lindgren

12 december

 Pregnant Virgin, fragment (fresco)

Vitale da Bologna

JULKLAPP OCH NYÅRSGÅFVA. 

Herr Ström såg i Advent den fromma jungfru Strand,

Fann flickan röd och rund och, snabb att sig förlofva,

Till julklapp henne gaf i brudstolen sin hand. Hon tacksamt gaf sin man en son till nyårsgåfva.

 Frans michael franzén

Samlade dikter III (1868)