17 plusgrader tycker jag är acceptabelt så här års, men när frånlandsvinden drämmer till med 14-17 meter per sekund (kuling, har jag läst mig till) rakt in i duschen, då krävs ett visst mod, för att skala av sig alla kläder, och duschen blir föredömligt kort.
Ordet kåre använder jag inte så ofta, nu när jag bekantar mig bättre med ordet inser jag att de kalla kårar jag förknippat med ordet, lika gärna kan vara heta, varma eller stolta: ”Och när hon läser att en kvinna blifvit
stadsfullmäktig, går det en kåre af
stolthet öfver hennes rygg.”Behöver du något spännande att läsa när regn och rusk håller dig inne?
”The Wind Blows Death” av Cyril Hare (pseudonym för Frances Gordon Clark,
En violinist har mördats, med den klassiska silkesstrumpan, och det finns ett antal karlar att välja bland, när en mördare ska utses.
Väderberoende är vi allihopa — även om vinden inte ger oss migrän eller värk någonstans — det här inlägget var jag på väg att lägga ut igår, men vädergudarna hade andra planer och ökade vindstyrkan, så till den milda grad att det blev strömavbrott.
Det enda jag kunde göra var att lyssna till rängnet (så stavade min gammelfaster till regn) som vrok ned, och vinden som tog i av alla krafter, allt under det att åskan, med blixtar, hade en magnifik uppvisning.
Hur vinden blåser, är det någon som får motvind.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar