The Artist's Sister Reading
Umberto Boccioni
I don’t understand why people are such snobs about books. If you enjoy romances, read them. I don’t want Thanksgiving dinner every day. Some days I want a ham sandwich and a dozen chocolate chip cookies. And some days I want to read Jane Austen, and other days I want to read Agatha Christie, or maybe some author that no one has ever heard of who writes fun books that make me smile.”
Diana Xarissa
Man behöver väl inte påminna om Selma, så jag går rakt på nästa kvinna som erhöll Nobelpriset 1927 — Grazia Deledda. I sanningens namn tycker jag att hon bitvis är rätt trälig, så jag har beslutat mig för att ge henne ännu en chans. Då väljer jag hennes självbiografiska bok ”Cosima” som gavs ut postumt 1937. Den finns både i handeln och att läsa på engelska hos InternetArchive. Lite fånigt att gå omvägen över en engelsk översättning, men eftersom den inte tycks vara översatt till svenska, och min italienska är obefintlig, så har jag inget val.
Ser i mitt exemplar av Undsets ”Jenny”, att jag köpte boken 1981, antikvariskt för 15:-. En bok som Sigrid påbörjade 1910, ett år som hon till större delen tillbringade i Rom och Paris.
Boken mottogs väl även om många ansåg den för omoralisk.
Drar du dig för att ge dig i kast med några av Undsets romaner, kanske du skulle tycka bättre om Tordis Ørjasætters biografi ”Sigrid Undset — ett liv”.
Pearl Buck hör nog även hon till de nästan bortglömda. Inte helt rättvist, även om hon är ojämn. De noveller som hon skrev för olika tidskrifter, i senare delen av sitt liv, är rätt dåliga. Men ”Den goda jorden” är klart läsvärd — den läste vi här på bloggen för många år sedan.
Den av hennes böcker som jag minns bäst är boken om hennes dotter Carol som hade en ämnesomsättningssjukdom (PKU), som förr i tiden oftast ledde till beteendeavvikelser och intellektuell funktionsnedsättning. Nu för tiden testas all nyfödda, för upptäcks sjukdomen tidigt är den behandlingsbar.
I boken ”The child who never grew” berättar Pearl Buck om sin kamp för att hitta en lämplig skola för Carol, och hur det är att ha ett barn med en intellektuell funktionsnedsättning. En tunn liten bok, men i högsta grad läsvärd.
Pearl Buck var en intressant person som var engagerad i många humanitära frågor.
Jag har bloggat om henne flera gånger, här hittar du en länk till en intervju med henne.
Boken ”The child who never grew” finns i handeln, men den finns också att läsa hos InternetArchive.
Vill du veta mer om tisdagstrion så bege dig till Robert.