lördag 12 december 2015

Lördag med Gutenberg

Är det fler än jag som aldrig hört talas om Amandus Heinrich Adamson ? Han lär ha varit svenskättling denne estniske skulptör och målare som levde mellan 1855 och 1929. Den halvmeter höga statyetten här föreställer en valfångare.  

Ett av dagens gutenbergsfynd är Lexikon baltischer Künstler — ett av alla dessa fynd, som får en att inse hur lite man känner till om världen, och dess innevånare, utan för den egna ankdammen. Nu har jag inte lusläst hela boken, men hitintills har jag inte träffat på en enda konstnär som jag hört talas om tidigare. De flesta av dem förefaller sorgligt bortglömda av den världen som finns i min dator. Det finns faktiskt en hel del kvinnor med i lexikonet, men de är i ännu större utsträckning än sina manliga kollegor, osynliga på nätet.
 En tavla av Ida Fielitz, som föddes 1878 i Riga, hittar jag men med tanke på hennes gedigna utbildning borde fler finnas bevarade.
Sommer Blumenstrauß
Kanske är det inte en slump att så många av de kvinnliga konstnärerna har ett von i sitt namn, jag kan tänka mig att i deras familjer fanns både pengar och studietradition. Mathilde v. Freytag-Loringhoven, 1860-1941, studerade både vid konstakademin i Weimar och på Bahaus. Det skulle vara intressant att få se fler bilder än de här två, av hennes hand.
Waldinneres

Grün, Moritz. Genremaler. Geb. 1868 in Reval, besuchte von 1888–1890 die Münchener Akademie und 1890–1893 die Akademie in Paris. 1894 ging er nach Amerika und wurde 1895 von der brasilianischen Regierung an die Akademie zu Bahia berufen.
Moritz självporträtt är allt jag hittar, porträttet får mig att vilja se mer av hans konst.
Hörs jag inte av under de närmaste åren, så har jag förlorat mig bland nätinformatione i jakt på fler bilder och fakta om Sally v.  Kügelgen (som målat bilden ovan).

4 kommentarer:

  1. Vad spännande! Hoppas vi får veta mer om dina efterforskningar.

    Tanken svindlar när man tänker på alla dessa bortglömda, undangömda konstnärer som det vore trevligt att få se mer av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Visst svindlar det, när man tänker på alla sorters konstnärer och författare som inte en kotte känner till längre.
      Inte bara före detta kändisar förresten - tänk på alla anonyma människor som hjälpt sina medmänniskor i det tysta, alla lärare som stöttat elever och äldre vänner som varit föredömen för de yngre. Dem kommer vi aldrig att få höra talas om.
      Det borde skrivas böcker om de bortglömda - om nu folk läser sådant nu för tiden när allt ska visas på you tube...
      Margaretha

      Radera
  2. Eftersom det som idag kallas de baltiska staterna hörde till Ryssland, liksom Finland, fram till efter första världskriget, så ingick deras bidrag på Baltiska Utställningen i Malmö 1914 i den ryska delen. En hel massa konst blev kvar i Malmö eftersom kriget bröt ut. Där man kunnat hitta rättmätiga ägare har föremålen återlämnats men man vägrade lämna något till den sovjetiska staten. Malmö Konstmuseum äger ett flertal konstverk från utställningen och det känns litet skamligt att jag inte minns ett enda namn. För jag har sett en utställning med just de kvarlämnade verken även om det är många år sen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Kanske vore på sin plats att be museet ordna en sådan utställning igen.
      Så många gånger jag sett bilder från Baltiska och önskat att jag kunde förflytta mig i tid och rum för att få se den - och stockholmsutställningarna.
      Margaretha

      Radera