Kanderade äpplen

I kvarteret bredvid oss på Södermannagatan fanns en gottaffär — fast jag tror inte att det hette gottaffär, möjligtvis Norrs karamellfabrik. Där kunde man inhandla knallröda kanderade äpplen. Vilket vi gjorde, om än ytterst sällan. Åren gick affären upphörde och jag glömde bort att det fanns något som hette kanderade äpplen. Så en dag i en liten kvartersbutik i U.S.A. Står jag plötsligt öga mot öga med en bricka kanderade äpplen. Som den goda värdinna min väninna är köpte hon oss givetvis varsitt äpple när jag berättade om barndomens äpplen.
Men det förhöll sig med äpplet som med Louis De Geers ord om Karl XV "Han är mig kärare såsom ett minne än han var under sin levnad." Jag tyckte det var äckligt sött och kladdigt — ett förstört äpple. Vilket inte har hindrat mig från att vid ett par tillfällen kandera äpplen åt gottegrisar i min bekantskap.
Så idag hittar jag recept på kanderade äpplen hos My Recipes. Med undantag av ett recept lät de alla sanslöst ohälsosamma och sliskiga. Kanske kommer jag att prova det som man bara ringlade lite smält choklad på.

Bilden har jag utan tillstånd snott från My Recipes