The comfort of having a friend may be
taken away, but not that of having had one.
Seneca
Hör Ingrid sjunga på radio i går — genast förflyttas jag en evighet eller två bakåt. Ser framför mig en knubbig treåring som står på en stol och sjunger — och några år senare som dansar med en kartong på huvudet.
Och nu på morgonen kommer Barbro och jag att tala om flickorna från Gnarp. Vid det här laget är de alldeles säkert i salig åminnelse — de var nog pensionärer redan då på den tiden det begav sig. Signe sjöng och drillade så dubbelhakorna skalv och lilla syster Maja ackompanjerade på pianot.
Så många människor som har flutit in och ut ur ens liv. Tänker rätt ofta på dem och undrar vad det blivit av dem. Brita till exempel som jag var klasskamrat med en kort tid — vi brevväxlade en kort tid innan vi förlorade kontakten. Jag skulle nog kunna spåra henne eftersom hon har så ovanligt namn — men vad säger man efter så många år när vi har så lite gemensamt.
Och Larry vars efternamn jag aldrig hört. Vi tillbringade ett dygn tillsammans på tåget mellan Basel och Stockholm. Vi hade båda hjärtesorg, han hade blivit kär i en prostituerad i Amsterdam och jag saknade Dave, så vi tröstade varandra efter bästa förmåga. Jag glömmer aldrig hans fascination av den ljusa natten när vi mitt i natten åkte färjan från Rødby.
För länge se'n läste jag något — minns varken vad eller av vem — men det hela gick ut på att det väsentliga var mötet mellan två människor. Det var oväsentligt huruvida man träffades igen. Ja, jo — visst kan jag hålla med. I alla fall i teorin — men jag vill inte förlora kontakten med människor som betyder mycket för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar