onsdag 16 februari 2022

Ansiktsbehåring


Man kan grunna, snart sagt, över de flesta ord — varför heter tvål tvål, och säng säng. Men alla dessa vardagsord har vi ju vant oss vid och ägnar dem, för det mesta, inte så mycket uppmärksamhet. Så finns det de lite ovanligare orden, ibland lustiga, som kan få mig att fundera över varför i all världen de heter vad de heter. Häromdagen ramlade jag över ordet ”burnside”, som jag tänk slå upp så många gånger, men aldrig kommit mig för. 


”Colonel Stratton is a real military colonel. He wears burnsides and they are very becoming.”


Nu äntligen blev det av:

”a reference to U.S. Army Gen. Ambrose E. Burnside (1824-1881) of Civil War fame, who wore them and inspired the style.”



Nu var ju inte steget långt till att undra varför det heter polisong på svenska.


Etymologi

[en bl. i svenskan anträffad bildl. anv. av fr. polisson, gatpojke, glop, liderlig person, till fr. slangspr. polisse, stöld, till polir, polera, stjäla (se POLERA). Den fr. benämningen på ”kindskägg” är favori (jfr FAVORIT 


Då kan man ju undra varför i all världen man valde ett så negativt ord, när man kunde ha fått ett ”favoritord” — men det lär vi nog aldrig få veta.


”POLISONG-DIGER. (†) försedd med stora polisonger” 

skulle man väl kunna kalla generalen.


”Mannerskog hade ganska giltiga skäl att med brådstörtande gång begifva sig ifrån huset i nejden av Lidingöbro; ty utom det att han i tid måste infinna sig på Catharine kyrkogård såvida han skulle kunna förekomma dem han där viste vilja uppfiska ett gömdt skrin; så hade han även anledning att rädas ett obehagligt möte med samma polisongdigra fysionomi, som i trappan på Blå porten, derest han dröjde vid Lidingön längre än högsta nöden fordrade.”

     ur Smaragd-Bruden av C. J. L. Almqvist




Eftersom min far gillade Ibsen brukade jag föreslå att han skulle anlägga ”ibsenpolisonger”, men så långt var han inte redo att sträcka sig.

TVÅL

[fsv. thval, m.? o. n.; jfr fd. tval, n., ä. d. tuoltoel, fvn. þuól, ack., got. þwahl, fht. dwahal, bad, dop, feng. ðwēal, m., n., tvätt, bad, tvål; avledn. av TVÅ, v.]


SÄNG

[fsv. siängsiangsäng, sv. dial. sängsäingsaingsaingj, äv.: bolster, motsv. fd. siangsæng(h) (d. seng, ä. d. sæing), fvn. sæingsæng, nor. seng; av omstritt ursprung, möjl. till den rot som äv. föreligger i , v.; skrivningen sang torde — så vitt felskrivning ej föreligger — återge det a-haltiga ljudet i sv. dial. saing o. d.]

2 kommentarer:

  1. Jag ska tipsa de två männen i familjen om de där sidobrännarna! De verkar båda ha bättre skäggväxt än hårväxt. Skulle skriva hårdito, men det blev knäppt. Hård:o...

    Som barn var jag helt förundrad över att det fanns ord för alla saker. Det kan jag bli än idag.

    SvaraRadera
  2. Bloggblad,
    Akta dig, så de inte ta’r dig på orden.
    Det är nog rätt vanligt att en del män kompenserar vad de inte har på huvudet, med ett yvigt skägg.

    Ord har alltid fascinerat mig — som varför saker heter vad de heter, och att vi menar samma sak med dem.
    Margaretha

    SvaraRadera