söndag 6 juni 2010

ΓΝΩΘΙ ΣΑΥΤΟΝ


Än en gång tänker jag ha synpunkter på något jag inte vet ett smack om.
I morse kom jag att höra slutet på radioprogrammet- "Livet & döden", om vilket det står på hemsidan:
Vilka är vi? Är det inte märkligt att vi med all dagens vetenskap ännu inte vet vad vårt medvetande egentligen är för något. Det som någonstans inuti oss människor uppfattas som vårt jag tillhör fortfarande en av tillvarons största gåtor. Veckans program har rubriken "LÖGNEN" och handlar om individen, jaget och medvetandet. Vem är du inuti din kropp? Kan vi någonsin få reda på det eller ligger det utom räckhåll för vårt förstånd att greppa vår egen jagexistens? Kanske är jaget en del av något annat, något större, ett kollektiv?
Jag höll inte med om något som sades, med vilket jag inte säger att den intervjuade, Isobel Hadley-Kamptz, hade fel, men jag tycker att det är förmätet att slå fast hur alla människor tänker och vad livet går ut på.
Eftersom jag inte hörde allt, kan jag inte återge vad som sades — och vad som avsågs — men för den som är road går det att höra programmet i morgon kväll 23:30.
Bland annat talade man om hur vi nu lever våra liv med datorn i näven och mobilen i örat, och hur det förändrar oss.
Visst håller jag med om att många (men inte alla) uteslutande lever ett slags "sajberliv", men jag drar inte samma slutsatser som Isobel Hadley-Kamptz.

Jag kommer att tänka på något som Augustinus av Hippo har sagt:
"Gud är inte vad du förställer dig, eller vad du tror dig förstå. Om du förstår har du missförstått det."
I det här fallet kan man byta ut ordet Gud mot livet.
γνῶθι σεαυτόν, (gnothi seauton) känn dig själv, inskrift på Apollontemplet i Delfi.

4 kommentarer:

  1. Ack ja, djupsinniga frågeställningar som man ställs inför utan att kunna ge ett säkert svar. Det är väl det enda riktigt säkra. Må sedan vara att man är övertygad om både det ena och det andra, men det är ju bara vad den enskilda individen är. Sanningen är ju relativ som sagt. Jag "bävar" en aning inför fredagstemat; meningen med livet, redan; min övertygelse om vad som är meningen med livet är ju ändå bara en hypotes, inget som behöver betyda att det är sant eller överensstämma med någon annans tanke om samma sak.
    Karin
    som försöker vara filosofisk men inte lyckas riktigt bra, kanske beroende på att hon har andats in väldigt mycket surdegsaromer under dagen...(ngt att skylla på i varje fall)

    SvaraRadera
  2. Karin,
    Den här sortens frågor passar nog bättre vid köksbordet tillsammans med goda vänner, än på en blogg. Den sortens samtal där det ena ger det andra och man meandrar sig igenom natten och de stora frågorna.
    Förstår mer än väl att du bävar inför fredagstemat. Meningen med livet är väl att man ska leva det - se'n har vi ju alla olika uppfattningar om hur det ska levas. Att skriva ett inlägg om något som kan sägas i en mening eller två är inte så lätt. Sju ord räcker för mig: att vara andra till nytta och glädje.
    Tycker inte ens att det är filosofiskt - bara sunt förnuft.
    Att baka surdegslimpor är verkligen att vara andra till nytta och glädje - synd att det är så långt till Geta!
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. This looks like it may have been an interesting discussion, but the English translation was too confusing to follow this time. Oh, well... :)

    SvaraRadera
  4. Jodi,
    Yes, that translation was even worse than it usually is! And I'm afraid the next post is as incomprehensible.
    Margaretha

    God is not what you imagine or what you think you understand. If you understand you have failed.—St. Augustine

    SvaraRadera