Georg Elgar Hicks
1824-1914
'
I inlägget om klöver påminde Renée mig inte bara om doften, utan också om hur barn brukar sätta en smörblomma under hakan på varandra och fråga om vederbörande tyckte om smör. Det är en gammal lek, bara häromdagen talade min mor om att hon som barn också gjorde det, och hennes mor före henne.
Det fick mig att minnas andra lekar där vi använde växter och jag undrar om barn fortfarande repar vippan av ett grässtrå och frågar, med handen bakom ryggen, om det blev tupp eller höna. Andra sorters gräs blev till kaffebönor när vi lekte affär. Blir lekarna bortglömde nu för tiden när barn har så många köpeleksaker?
Jag har inte sett några barn leka ladugård med kor och får av kottar, på den dag jag minns.
Att göra halsband av maskrosor eller bära omkring kastanjer i fickorna, gav outplånliga fläckar på kläderna, så kanske är dagens mammor tacksamma om barnen inte lär sig det.
Av ormbunkar gjorde vi både kjolar och hattar.
Se'n kan inte komma på fler lekar där vi använde oss av växtdelar, men jag minns att vi kastade upp en näve småsten i luften, så skulle man fånga dem på baksidan av handen. Lika många stenar som fanns på handen, lika många barn skulle man få.
Det fick mig att minnas andra lekar där vi använde växter och jag undrar om barn fortfarande repar vippan av ett grässtrå och frågar, med handen bakom ryggen, om det blev tupp eller höna. Andra sorters gräs blev till kaffebönor när vi lekte affär. Blir lekarna bortglömde nu för tiden när barn har så många köpeleksaker?
Jag har inte sett några barn leka ladugård med kor och får av kottar, på den dag jag minns.
Att göra halsband av maskrosor eller bära omkring kastanjer i fickorna, gav outplånliga fläckar på kläderna, så kanske är dagens mammor tacksamma om barnen inte lär sig det.
Av ormbunkar gjorde vi både kjolar och hattar.
Se'n kan inte komma på fler lekar där vi använde oss av växtdelar, men jag minns att vi kastade upp en näve småsten i luften, så skulle man fånga dem på baksidan av handen. Lika många stenar som fanns på handen, lika många barn skulle man få.
Och naturligtvis byggde vi kojor i skogen, och om tillfälle gavs, hyddor av hö.
Över huvud taget ser man inte barn leka ute på det sättet som vi gjorde på egen hand.Barn är mycket mer övervakade och i arrangerade miljöer numera. Redan små barn skjutsas till schemalagda aktiviteter mest varje dag. Det finns helt enkelt inga tillfällen till egna små fantasier på det "gamla sättet".
SvaraRaderaKanske inte lek direkt, men min mormor lärde mej tugga kåda...
SvaraRaderaDet jag upplever är att barn inte får ha tråkigt längre; de skall sysselsättas till varje pris och ofta i form av väldigt materiella saker, köpesaker.Kreativiteten föds ju ofta när det är som allra tråkigast, man måste hitta på någonting att göra av egen kraft. Allt har blivit så oerhört materialiserat, t.om. varje liten födelsedag som firas skall bestå av gåvor i stora mängder, dessutom får de som uppvaktar också gåvor
SvaraRaderaHelt obegripligt för min del. Undrar hur det skall sluta, för det tycks ju bara trappas upp.
Potatislim att klistra med, stearinbilder var också saker man gjorde förr; försökte göra stearinbilder med mitt barnbarn, men det visade sig att tidningarna är av annan kvalitet så resultatet blev allt annat än bra
Karin
som inte ger gåvor åt barnbarnet, utan försöker stå för upplevelser och läsestunder istället
Olgakatt,
SvaraRaderaJag var rädd för det. Visst kan jag förstå att man inte släpper ut ungar hur som helst - men nog måste det gå att låta dem få vara barn ibland. Ungarna skryter precis som sina föräldrar över hur full deras kalender är!
Ninna,
Ja! Det lärde jag mig av min far, och att äta granskott och stensötans rötter - gott!
Karin,
Det är verkligen ett sorgligt kapitel. Jag blir alldeles förskräckt när jag läser bloggar där man i detalj beskriver kalasen för ett och två-åringar.
De enda presenter jag ger till mina vänners barn, är böcker.
Såväl barn som vuxna behöver ha tråkigt ibland - inte underligt att ungarna kommer upp i varv som de gör, när de ska underhållas hela tiden.
Sterainbilder var länge sedan jag gjorde - och så gnuggade vi av pengar och naturföremål, det har ett namn, som jag inte kommer på just nu.
Här finns plats för en insats - vem skriver en bok om lekar - eller ger sig ut på en turné för att lära barn att vara barn?
undrar
Margaretha
Vi använde Skräppornas bruna frökapslar till kaffe när vi lekte affär kommer jag ihåg nu när du börjat "nysta".
SvaraRaderaRenée,
SvaraRaderaDå fick ni större kaffebönor än vi som använde darrgräs.
Margaretha
som inte dricker kaffe i dag heller
Jag är 19 år och har faktiskt lekt alla de lekarna du nämner. Skulle vara hemskt tråkigt om gosedjur och lekrum ersatte den egna fantasin. (din blogg är jätte mysig! Tack för alla intressanta texter)
SvaraRaderaSå roligt att du har hittat hit Nelly,
SvaraRaderaDet gläder mig att höra att du känner till och har lekt alla lekar vi talade om här. Det är lätt, alltför lätt, att generalisera och påstå att barn gör eller inte gör vad vi gjorde i en grå forntid. Naturligtvis beror det på en hel mängd saker, var man bor, föräldrar, kompisar och skola, bland mycket annat. Men jag är rädd för att många barn inte får använda den egna fantasin tillräckligt mycket.
Margaretha