Ferdinand Hodler
1853-1918
.
Ren det att glädje finnes är nog källa till glädje.
......................................... Hjalmar Bergman
......................................... Hjalmar Bergman
.
Här sitter jag och funderar över skillnaden mellan glad och lycklig. Kan man vara glad utan att vara lycklig? Ja, jag tror det. Men kan man vara lycklig utan att vara glad?
.
1 glad adj. glatt
1 som känner upprymdhet och tillfredsställelse ofta p.g.a. ngn framgång e.d. {MOTS. ledsen} {→förtjust, lycklig 1}: gladlynt; hjärteglad; själaglad; hon var mycket ~ över att hon fick jobbet; alla verkar ~a och belåtna över att problemet äntligen lösts
BET.NYANSER: a) om handling, tidsperiod, företeelse e.d.: hon påhejades med ~a tillrop; ~a låtar; det ~a tjugotalet b) försvagat tillfreds: hon var ~ att hon hann med bussen c) i sms. äv. som tycker om angiven företeelse, handling e.d.: kämpaglad; levnadsglad; livsglad; matglad; ordglad; skjutglad; spexglad
IDIOM: ~ påsk! ha en trevlig påskhelg!; leva livets ~a dagar leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
KONSTR.: ~ (för el. åt el. över ngn el. ngt), ~ (att+SATS)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. glaþer, äv. 'blank; ljus'; gemens. germ. ord; jfr glatt
2 som orsakar glädje {SYN. glädjande}: en ~ nyhet; ett omslagspapper i ~a färger
HIST.: sedan 1695; se glad 1
3 förtjust: ~ i sprit; ~ i fruntimmer
KONSTR.: ~ i ngn el. ngt
HIST.: sedan 1834; se glad 1
1 som känner upprymdhet och tillfredsställelse ofta p.g.a. ngn framgång e.d. {MOTS. ledsen} {→förtjust, lycklig 1}: gladlynt; hjärteglad; själaglad; hon var mycket ~ över att hon fick jobbet; alla verkar ~a och belåtna över att problemet äntligen lösts
BET.NYANSER: a) om handling, tidsperiod, företeelse e.d.: hon påhejades med ~a tillrop; ~a låtar; det ~a tjugotalet b) försvagat tillfreds: hon var ~ att hon hann med bussen c) i sms. äv. som tycker om angiven företeelse, handling e.d.: kämpaglad; levnadsglad; livsglad; matglad; ordglad; skjutglad; spexglad
IDIOM: ~ påsk! ha en trevlig påskhelg!; leva livets ~a dagar leva ett bekymmerslöst och trevligt liv
KONSTR.: ~ (för el. åt el. över ngn el. ngt), ~ (att+SATS)
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. glaþer, äv. 'blank; ljus'; gemens. germ. ord; jfr glatt
2 som orsakar glädje {SYN. glädjande}: en ~ nyhet; ett omslagspapper i ~a färger
HIST.: sedan 1695; se glad 1
3 förtjust: ~ i sprit; ~ i fruntimmer
KONSTR.: ~ i ngn el. ngt
HIST.: sedan 1834; se glad 1
glatt adj., neutr. ~
• slät, blank och hal: glattfrusen; glattis; glattslipa; golvet var mycket ~ efter boningen; han strök henne över det ~a håret
BET.NYANS: spec. i biol. sammanhang som saknar hår: en växt med ~a blad; den ~a huden
IDIOM: (springa) för ~a livet (springa) så fort man kan
HIST.: sedan 1640; av lågty., ty. glatt; av samma urspr. som glad; i idiomet för glatta livet (1875) betyder glatt 'hel, fullständig', dvs. att man satsar fullständigt
• slät, blank och hal: glattfrusen; glattis; glattslipa; golvet var mycket ~ efter boningen; han strök henne över det ~a håret
BET.NYANS: spec. i biol. sammanhang som saknar hår: en växt med ~a blad; den ~a huden
IDIOM: (springa) för ~a livet (springa) så fort man kan
HIST.: sedan 1640; av lågty., ty. glatt; av samma urspr. som glad; i idiomet för glatta livet (1875) betyder glatt 'hel, fullständig', dvs. att man satsar fullständigt
så mycket jag lär mig här! jag har tagit fram mitt lexicon och funderar omkring vad du skrev.
SvaraRaderaså skönt att det finns en del bloggar som skriver om egna händelser och inte bröloppet. vi har åkt ifrån stan så jag kan inte klaga. det är skönt fast kallt här i roslagen.
Ja, det tror jag man kan. Om ledsen är motsatsen till glad så kan man det. Man kan känna en stilla lycka och ändå vara ledsen.Jag känner mig ledsen och arg (gråter fortfarande 33 år efteråt) när jag tänker på att min far dog alldeles för tidigt men samtidigt väldigt lycklig över att ha haft en sån som han till far!
SvaraRaderaDebbie,
SvaraRaderaDet låter skönt att vara i Roslagen, även om det bara är tillfälligt. Här på vår kulle, där vi lever ett slags eremitliv, anande vi bara att något hände där borta i huvudstaden.
Olgakatt,
Du har nog rätt, ibland kan man smaka så mycket på ord att man tappar perspektivet.
Det märkliga med språket, modersmålet alltså, är ju att man egentligen inte talar exakt samma språk annat än i familjen och kanske den närmaste vänkretsen. Vanligtvis gör det kanske inte så mycket - men i en del sammanhang måste man vara lyhörd och försäkra sig om att motparten förstår vad har förstått.
Margaretha