tisdag 18 januari 2011

En skyldig bloggerska

Money Lender, 1531
.
Plötsligt ramlar ett minne över mig — ett minne som det ta'r mig en lång stund att spåra bakåt för att förstå hur kringelekrokigt mina tankar färdats.
Vi bodde i Åkersberga och jag gick i skola i sta'n — det här var innan det fanns någon busstrafik mellan Stockholm och Åkersberga — det var tåg som gällde, när de gick som tätast gick det ett tåg i timmen. Det kunde bli långa dagar om man missade ett tåg, för tågresan tog i det närmaste en timme, och se'n hade jag tre kilometer att gå.
En dag när jag kom till Östra station fanns det skyltar som berättade att på grund av banarbete, fick vi som skulle till Åkersberga åka Djursholmståget till Djursholms Ösby och där byta till vårt ordinarie tåg. När det var dags att byta tåg insåg jag att jag skulle komma hem betydligt senare än vanligt, så medan jag väntade på mitt tåg knallade jag över till Pressbyrån för att ringa hem. Det var inte en mynttelefon, utan perioderna mättes och man betalade efteråt i kiosken. När jag skulle betala visade det sig att det fattades 30 öre för mig. Eftersom reparationerna skulle pågå ett tag, lovade jag att betala nästkommande dag.
Men den här första dagen var den enda gången jag fick vänta på mitt tåg — resten av veckan bytte jag visserligen tåg, men hade ingen tidsmarginal att springa över till kiosken och betala min skuld. Vid det här laget har min skuld vuxit till vidpass tre kronor — utan ränta!

11 kommentarer:

  1. Och vad blir det med ränta på ränta, då?
    Plats för ytterligare grubbel!

    SvaraRadera
  2. En kluns grubbel till... Järnvägen slutar ju i Näsby Park. Har den någonsin gått vidare därifrån? Förresten... Vill du jag ska gå dit och betala? Roslags Näsby???

    SvaraRadera
  3. Konstigt! En del kan råna guldsmedsbutiker och inte känna ett dugg - andra kan komma ihåg en så liten skuld efter så många år och ha dåligt samvete för det...
    Vi är verkligen olika!
    Kram från Ingrid

    SvaraRadera
  4. Olgakatt,
    Det lämnar jag åt dig att räkna ut!

    Mira,
    Tack för pepåkandet! Jag grunnade som bara 17 på vilken station det var - visste att det inte var Roslags Näsby, men visste att det var två namn - nu tittade jag på Roslagsbanans sträckning. Djursholms Näsby ska det vara - har ändrat det nu!
    Skulle kunna tänka mig att brottet är preskriberat vid det här laget - och damen i kiosken har förmodligen förmodligen lämnat jordelivet. men du kan ju alltid gå dit och fråga! Fast då måste Olgakatt först räkna ut den verkliga skulden.

    Ingrid,
    Nja, så värst mycke till dåligt samvete har jag inte längre - men minns det gör jag ju, liksom en annan skuld i samma storleksordning.

    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Beroende på ränteläge skulle jag tro att det blir ca 10 kr!

    SvaraRadera
  6. Samvete av den typen kan även jag kännas vid ibland. Jag kommer ihåg sådant som jag inte har hållit...den som det berör har glömt för länge sedan:). Man bär på sin barlast. Ibland helt onödigt:)

    Karin

    SvaraRadera
  7. Tack olgakatt!
    Tror att jag skulle gå i land med att betala min skuld om så krävs av mig.

    Mira,
    Ja, Djursholms Ösby - jag kollade för säkerhets skull här: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Roslagsbanan.svg?uselang=sv

    Karin,
    Som jag sa' tidigare, så tynger de här skulderna mig inte nämnvärt - däremot har jag nog (omedvetet) sagt saker som sårat människor, och det kan jag fortfarande känna sorg över, fast det är ohyggligt länge se'n.

    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Under moget övervägande har jag kommit fram till beslutet att du får skuldsanering. Pressbyrån gick inte i konkurs och Kungliga Televerket finns inte mer. Fast det är ju klart, Pressbyrån finns ju och det skulle vara roligt om du betalade in 30 öre med en liten förklaring, undrar just hur dom skulle hantera det.
    mvh R

    SvaraRadera
  9. Renée,
    Skulle ju var intressant - men bara tanken på att behöva förklara mig, får mig att avstå.
    Margaretha

    SvaraRadera