Den absolut ljusaste är att ljuset är på väg tillbaka. Solen gick upp 8:59 i morse och går ner i detta nu, 15:27. Det märks redan att dagarna är längre och ljuset annorlunda! Och plusgraderna förstärker vårkänslan, det droppar från taket, snön sjunker undan och det är glashalt i vår backe. 
I årets första inlägg berättade jag om vår TV som tyckte vi kunde klara oss utan att titta på nyårs-konserten, och jag ondgjorde mig över att behöva ringa efter experthjälp. Naturligtvis har jag skjutit på det, tänkt att det kan jag göra när Sverige öppnar efter helgerna. Under tiden har jag satt på apparaten varje dag för att se om den kommit på bättre tankar. Men nej då, samma skylt visas: "ingen signal". Så i morse bestämde jag mig, när jag ändå var effektiv, betalade räkningar och gjorde sådant jag borde ha gjort för länge sedan, jag ringde traktens enda ställe som ägnar sig åt TV apparater. En telefonsvarare talade om att de hade så mycket att göra att de inte hade tid att svara i telefon, var vänlig att ring senare. Är det inte typiskt, när jag äntligen ryckte upp mig och ringde.
Så satte jag på TV — och den fungerade!
Och som kronan på verket denna dag med alla sina ljusglimtar, så behövde jag inte laga mat. Gårdagens middag räckte gott och väl även i dag! Snabbt, gott och nästan ingen disk. Vilken lycka!
Så skönt att tv-n slutade julstrejka. Där sparade du några slantar:D.
SvaraRaderaVi gör det bekvämt för oss. Gör storkok, soppor och grytor och har mat i många dagar.
Karin
Haha! Maskiner är många gånger mer oberäkneliga än människor. Typiskt! Men en glad överraskning, förstår jag och åtskilliga kronor sparade...
SvaraRaderaKramar!
Karin och Ingrid,
SvaraRaderaJag är tacksam över att apparaten reparerade sig själv, för billigt är det inte att få hembesök att TV-killarna.
Egentligen är vi människor likadana - har man tålamod att vänta ut en krämpa, så ger den sig ofta av sig själv.
Margaretha