tisdag 30 april 2013

Mormors nothylla






















Inte alla omslag är romantiska och gulliga — fast det är ju inte musiken heller. 
Här är ännu ett stycke som jag aldrig hört talas om, av en kompositör, som jag inte heller hört talas om. Ändå förstår jag att Edward Elzear "Zez" Confrey (3 april 3 1895 – 22 november 1971) var en välkänd kompositör och pianist.

Verse:
'Ten - tion folks, speak of jokes,  This is one on me, 
Took my gal,  To a dance,  At the Ar - mor - y. 
Mu - sic played, danc - ers swayed,  Then we joined the crowd; 
I can't dance, took a chance,  And right then we start - ed:

Chorus:
Stum - bling all a - round,  Stum - bling all a - round,  Stum - bling all a - round so fun - ny, 
Stum - bling here and there,  Stum - bling ev - 'ry where and I must de - clare,
I stepped right on her toes,  And when she bumped my nose,
I fell and when I rose,  I felt a - shamed,  And told her,
That's the lat - est step, That's the lat - est step, That's the lat - est step,  My hon - ey, 
No - tice all the pep,  No - tice all the pep,  No - tice all the pep.
She said,  "Stop mum - bling,  Tho you are stum - bling,
I like it just a lit - tle bit,  just a lit - tle bit,  quite a lit - tle bit."





Tidigare nothyllor:
Mormors nothylla 1

4 kommentarer:

  1. Underbar låt, fantastiskt skivfodral! Vad avundsjuk jag blir på folk som kan spela piano bara sådär, så att det låter helt improviserat och troligen utan noter dessutom. Fem års pianolektioner gjorde mig bara mer och mer nervös varje gång jag såg ett piano...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Ja, det skulle vara roligt att kunna slå sig ner och riva av vad som helst - från bladet. eller det inre örat.
      Jag har sådana vänner, får väl nöja mig med det.
      Margaretha

      Radera
  2. Kände igen sången när jag hörde den en bit in i videoklippet - kul att få reda på vilken sång det var, har aldrig vetat det.
    Roligt att fokus hela tiden var på händerna och tangenterna. Den här typen av musik var väl modern någon gång på tjugotalet - innan jazzen slog igenom.

    Till Karin: Antingen är man gehörsspelare och då behöver man inga noter eller är man det inte, och då måste man ha noter. Att spela på gehör lär man sig aldrig, det bara finns där från början. Sådana är t.ex. alla dragspelare och folkmusiker. (Sen är det ju bra om man kan läsa noter ändå.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid,
      Det är ju helt fantastiskt att kunna få höra de här styckena, när man inte är så begåvad att det låter som det ska, med ett finger!
      Margaretha

      Radera