Samuel en klippsk klippare

Jag läser att Samuel Clemens (Mark Twain) ägnade sig åt att redovisa det mesta han gjorde i sina klippböcker. Söndagarna avsatte han åt klippandet och klistrandet — allt han företog sig, från det dagliga livet till resor registrerades i hans klippböcker. Men han tröttnade på att alltid behöva leta rätt på klister, eller intorkat klister:
"You know that when the average man wants to put something in his scrap book he can’t find his paste — then he swears; or if he finds it, it is dried so hard that it is only fit to eat — then he swears; if he uses mucilage it mingles with the ink, and next year he can’t read his scrap — the result is barrels and barrels of profanity. This can all be saved and devoted to other irritating things, where it will do more real and lasting good, simply by substituting my self-pasting Scrap Book for the old-fashioned one. "

Så föddes tanken på hans "self-pasting scrapbook", något som han tog patent på 1872 (patent US140245).
Det var sidor med gummerade fält, som man fuktade för att klistra in, vad man nu ville klistra in.


klipp`a verb klippte klippt, pres. klipper
ORDLED: klipp-er
SUBST.: klippande, klippning; klipp
• dela (ngt) med sax genom att trycka saxens båda skärande delar mot föremålet i fråga: ~ håret; ~ mattrasor; ~ ner krukväxterna
BET.NYANSER: a) spec. med avs. på bild, text e.d.: ~ in en närbild under intervjun; regissören håller just nu på med att ~ filmen b) med avseende på resultatet: ~ figurer c) med konstruktionsväxling med sax avskilja håret eller ullen från: ~ fåren; frisören klippte honom på 10 minuter d) utvidgat i fråga om likn. rörelse, ofta upprepad: ~ med öronen e) överfört om att avbryta kontakt e.d.: ~ av alla förbindelser f) i absolut anv. avbryta: "Det är inget att tala om", klippte han av
IDIOM: ~ klorna/vingarna på ngn beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse; nu är det klippt nu är spelet förlorat; som klippt och skuren (för ngt) mycket lämplig (för ngt)
KONSTR.: ~ (av el. ner) ngt, ~ ngn
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. klippa; nord. ord, trol. ljudhärmande

Det är nog ingen som vet exakt när klippböckerna uppstod, men förmodligen kom de första böckerna till på 1600-talet. Olika namn förekom beroende på vilken inriktning böckerna hade, vänskapsalbum och minnesalbum och på engelska ibland common-place books.
De finns de som anser att de gamla grekernas handskrivna "tankeböcker", hypomnema, var de första klippböckerna. Det var böcker där man skrev ned viktiga tankar om vad man läst eller diskuterat.

Vad man än betraktar som den första klippboken, så kan man konstatera att det inte är en modern fluga från U.S.A., även om mycket av dagens kommersiella klippande och klistrande kommer därifrån. Redan på tidigt 1900-tal fanns det de som insåg att de kunde tjäna pengar på att inbilla människor att det inte dög med alltför mycket hemslöjd i klippandet och klistrandet — nej, det skulle vara halvfabrikat, färdiga bilder och etiketter.

När jag hittade den här bilden från Colorado Historical Society, på en klippbok, där man använt en gammal bok till att klistra in bilder, kommer jag att tänka på att en så'n har ju jag också. Äldre släktingar använde gamla kassaböcker till att klistra in vävmönster som de klippte ur olika tidskrifter.