I familjen använder vi uttrycket "bärgad buse", när vi har vårt på det torra — eller bara är belåtna och mätta efter en måltid. Vi har funderat på varifrån det kommer — ingenstans hittar jag uttrycket, varken på nätet eller i böcker. Kanske är det sprunget ur en episod som bara familjen kände till. Eller också är det något lokalt från Viby i Närke varifrån Maria Kristina (1856-1947) kom, en släkting som vi med säkerhet vet använde det.
bu`se subst. ~n busar
ORDLED: bus-en
• (mans)person som märkbart bryter mot viktigare ordnings- och uppföranderegler och därtill är allmänt otrevlig {→bråkmakare, flåbuse}: bilbuse; långhåriga, skrikande busar; busarna i hamnen; en riktig ~, en mördare som avtjänat ett långvarigt straff
BET.NYANSER: a) allmännare och mindre allvarligt; äv. om pojke: klassens ~ b) i idrottssammanhang ibl. med mer positiv innebörd svårstoppad spelare: laget behöver en ~ längst fram
HIST.: sedan 1779; av lågty. busemann 'tomte; spöke; fågelskrämma'
bärga [bär`ja] verb ~de ~t
ORDLED: bärg-ar
SUBST.: bärgande, bärgning
1 föra (skadat eller hotat föremål) till säker plats särsk. med avs. på havererat fartyg el. fordon: tankern gick inte att ~ utan slogs sönder av vågorna; bilen fick ~s ur diket
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. biärgha, bärgha; gemens. germ. ord, urspr. 'gömma'; jfr burgen, förborga, härbärge
2 (lyckas) ta in för förvaring med avs. på ngt som skulle kunna skadas, särsk. segel el. skörd {→beslå 2}: i samband med att männen skulle ~ spinnakern föll NN över bord; ~ höet
BET.NYANS: allmännare {→uppnå}: de lyckades ~ samma fångst som förra året; laget lyckades ~ andraplatsen
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan runspråklig tid; se bärga 1
2 (lyckas) ta in för förvaring med avs. på ngt som skulle kunna skadas, särsk. segel el. skörd {→beslå 2}: i samband med att männen skulle ~ spinnakern föll NN över bord; ~ höet
BET.NYANS: allmännare {→uppnå}: de lyckades ~ samma fångst som förra året; laget lyckades ~ andraplatsen
KONSTR.: ~ ngt
HIST.: sedan runspråklig tid; se bärga 1
Det är intressant med dessa uttryck som man har "ärvt". Fastän jag inte kommer på ett enda ärvt sådant just nu, så vet jag att det även i min familj har förekommit sådana. Måste anteckna när jag åter minns dem, för de är ofta underfundiga och småroliga.
SvaraRaderaAtt kalla någon busunge är nästan litet kärleksfullt, i synnerhet när det handlar om en riktigt ung sådan.
Karin, nyss inkommen från tistlarna
Karin,
SvaraRaderaDe flesta familjer har nog sina specialuttryck - sån't som ofta verkar meningslöst för utomstående. Vi borde nog alla skriva ned dem när de dyker upp.
Margaretha
som har försökt
slutföra ett inlägg
i flera timmar nu -
men blogger strular
så det får bli i morgon
Vilket kul uttryck, det har jag aldrig hört. Du kan kanske fråga Språket, de brukar ha svar på mycket.
SvaraRaderaAnne-Sofie,
RaderaNågon annan, minns inte om det var Pia eller Debbie, har föreslagit det samma. Så jag lämnar det år någon annan - själv har jag lite svårt för det "nya" språket. Eller snarare för programledaren, och hennes beskäftiga sätt att tala - jag hör inte budskapet, jag hör bara bjäbbet.
Margaretha