lördag 22 maj 2010

Förvånande

Nobel Monkey
Wong Luisang
f. 1928

.
Hennes mamma ver en Rutherford. Familjen kom över med Noaks ark och var släkt med Henrik VIII genom giftemål. Anorna på pappans sida sträcker sig på andra sidan Adam. På översta grenen av hennes stamträd sitter en sjusärdeles apfamilj med silkeshår och extra långa svansar.

.......................... ur Pappa Långben
................................ Jean Webster



Att det finns så gott om människor som är svaga för titlar och kändisar. Och så finns förstås de som till varje pris ska misstänkliggöra dem som det gått väl i livet. Finns det inget mellanläge?
Nu senast träffade jag en man som på något underligt sätt fått reda på lite om mina förfäder och deras titlar — och nu talar jag om människor som levde för över hundra år se'n — och som blev så till sig i trasorna, att det var mer än pinsamt.

En väninna stängde sin blogg när alltför många ville sola sig i hennes glans. Ja, det fanns de som lämnade elaka kommentarer också.

Ibland blir det komiskt, som när jag var på kurs och kursledaren favoriserade mig, så det var rent genant. Efter ett par dagar förstod jag att han blandat ihop mig med en tjej som liksom han var agronom — när jag talade om att jag var jag och Marie var hans kollega, så slutade han att tala med mig.

8 kommentarer:

  1. Där tar du upp ett angeläget ämne. Det är visst och sant att man aldrig upphör att förvåna sig över fåfängan i att glänsa i och av andras strålglans, verklig eller overklig. Ungefär så är det med släktkrönikor också, nästan alla är släkt med Gustav Vasa:D. Som om det nu skulle vara någonting att vara mallig över men ändå..
    Karin

    SvaraRadera
  2. Och runt Bäckaskog i norra Skåne skryter man med släktskap till
    Karl XV...
    En annan får nöja sig med att ha litet grönt blod från Färs härad.

    SvaraRadera
  3. Första lokaliserade namn på min stamtavla lär vara en svedjefinne som blev hängd för häststöld.

    SvaraRadera
  4. Yvs ej av fädren ära..
    De stora pojkarna visste vad de talade om.
    Min granne Erik Gustaf (Geijer, alltså) uttrycker det bra i sin "Odalbonden". Det är ju alla dessa människor som man inte vet ett dyft om som gjort att vi är där vi är i dag. Kungar och adelsmän ställde nog till mest elände - inte mycket att komma dragande med om man vill skräppa!
    Margaretha
    som varken har hästtjuvar eller kungar i stamtavlan - så vitt hon vet
    hästtjuv tycker jag låter pikant, men jag tror knappast att han själv tyckte det när det var dags att sluta livet
    och vad tyckte hans familj?

    SvaraRadera
  5. Så fåniga människor kan vara. Ogillar folk som är falska, är ganska bra på att känna av om de uppskattar mig för min person eller den jag är (det där lät kanske inte logiskt) eller de kontakter jag har.

    Men slikt beteende säger mer den som beter sig så.

    SvaraRadera
  6. Karlavagnen,
    För det mesta är det nog rätt uppenbart om människor är uppriktigt intresserade av mig som person eller de eventuella förmåner bekantskapen kan ge. Men där ligger jag bra till, utan pengar, kändisskap eller andra åtråvärda egenskaper så kan jag vara tämligen säker på att de som blir kvar inom synhåll är det för min skull.
    Margaretha

    SvaraRadera
  7. Oh, men så mitt i prick, Margaretha! Förstår inte vad det är som gör att så många agerar så. Jag upplever precis samma sak när det handlar om jobb eller inte jobb. Folk slutar prata med mig, vänder sig till bordsgrannen osv, när de får reda på att jag är arbetslös.

    Kanske ska jag ta och gräva i släktträsket och se om jag hittar ngn "kändis" så kan jag presentera mig som släkt med "si eller så" istället. Borde funka ;-)

    SvaraRadera
  8. Åsa,
    Är det sant? Att folk slutar tala med dig bara för att du är arbetslös - det är ju inte bara oförskämt, det är korkat! Som om det smittade. Jag blir så in i norden upprörd över sån't beteende!
    Du behöver inte ens gräva efter kändisar - även om de flesta brukar hitta lite adel eller småkändisar om de letar - hitta på något!
    Min kusin baron Crååkenhielm vill att jag ska följa med som organisatör på en forskningsresa till Opalien, men jag blir alltid sjösjuk så jag tror att jag stannar hemma och äter praliner.
    Margaretha

    SvaraRadera