torsdag 26 mars 2015

Karaktärslös

är vad jag är. Ändå ansträngde jag mig, för att bara gå förbi det här bokbordet, med gamla dammiga och nötta böcker. 
 Tio för de stora och fem för de små , en glassask fanns att lägga pengarna i — och det gjorde jag. För jag har, som några äldre damer (födda på 1880-talet) brukade säga: "karaktär som en våt skit i en pisspotta". Inte elegant, men talande.
 Jag kunde bara inte avstå från "Husmoderns hemkurer och goda råd" utarbetade av Kerstin Wenström. Boken är tryckt 1930, men det är femte upplagan, så säkerligen är den en hel del äldre än så.
Jag får tillstå att omslag och vinjetterna starkt bidrog till mitt beslut.
Nu kan ni med förtroende vända er till mig om ni är opassliga, boken har kurer för det mesta, som gråtkramper, fulslag, ohyra, skrivkramp, kopparnäsa eller spikböld.
Skulle någon känna sig håglös så kanske apelsinkuren är värd att prova.
 Apelsinkuren
Denna kur är mycket verksam mot allmän svaghet, blodbrist och dålig matsmältning.
Första dagen ätes 1 apelsin, andra dagen 2, o.s.v. med ständig ökning tills man den 25:te dagen förtär 25 apelsiner. Under den därpå följande tiden går man tillbaka  med 1 apelsins minskning om dagen, tills man åter kommer ned till 1 apelsin. Då göres tre veckors uppehåll, varefter kuren göres om ännu två gånger med tre veckors uppehåll mellan kurerna.
Om man bortser från problemet med hur man ska kunna trycka i sig 25 apelsiner på en dag, så häpnar jag, med tanke på att apelsiner var tämligen sällsynta här, i början av förra seklet. Det måste ha varit en dyr kur — det är det förresten nu också. I dag betalade jag 67:- för 9 stora apelsiner.

8 kommentarer:

  1. Usch ja, här är det lika illa! Kom häromdagen hem med 5 böcker för 20 spänn som vårt bibliotek hade sorterat ut och makulerat. Inte lika gamla och rådgivande som ditt fynd men ändå.
    Apelsinkuren borde vara perfekt för att få vem som helst att aldrig mera kunne se åt en dylik frukt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olgakatt,
      Vi har det inte lätt i bokberoende!
      En apelsin om dagen, är fullt tillräckligt för mig - de börjar förresten bli lite torra och menlösa nu.
      Margaretha

      Radera
  2. Husmoderns "sätt"-bok, del 1, 2 o 3, Den perfekta värdinnan 2 st del 2 (hur ska jag klara mig utan ettan?) Värdinnans ABC, Husmoderns presentbok Välkommen på Kaffe och boken om konservering finns här i bokhyllan. Men inte den du har, så vi får väl bolla klokheter mot och för varandra
    säger Karin
    som inte heller kunde gå förbi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      De fyra delarna av sättböckerna, har jag också, men inte de andra. Den perfekta värdinnan skulle jag nog behöva studera.
      Men vi får byta erfarenheter - tänk så utomförträffliga vi kommer att bli!
      Margaretha

      Radera
  3. Kanske var det den boken min moster (f.1900) hade läst? Hon hade tryckt i sig så mycket apelsiner att hon blev helt gul i hyn och kom på sjukhus. När läkaren fick veta skrattade han gott och förstod sambandet. Hon fick traska hem och sluta med apelsinerna.

    SvaraRadera
  4. Bloggblad,
    Undrar hur långt hon hade kommit i kuren. Att trycka i sig 625 apelsiner på 49 dagar kan varken vara enkelt eller billigt. Och så ska det göras två gånger till!!!
    Visste inte att man blev gul av apelsiner - att man blir det av morötter vet jag, eftersom en dotter till en väninna åt kilovis med morötter. Förutom att hon blev gulbrun så tappade hon ögonbrynen.
    Hoppas moster levde vidare med god matsmältning och goda blodvärden!
    Margaretha

    SvaraRadera
  5. Ack ja. Men förtvivla ej, det finns hjälp att få! Book Buyers Anonymous stöttar bokmissbrukare.
    http://www.karinenglund.com/2011/02/hej-jag-heter-karin/

    Men en sån där fin bok med huskurer mot allt måste man ändå kunna köpa. Mot skrivkramp till och med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Jag erkänner villigt och glatt att jag har ett bokberoende - men jag lider inte av det, och som bekant måste man vilja bli botad, för att kunna bli botad. Jag vill inte!!!! Jag vill vara ha fler bokhyllor - och någon stans att ställa dem.
      Margaretha

      Radera