De av er som är flitiga P1-lyssnare, har säkerligen hört de intressanta program i ämnet, på sistone. Om inte, så pallra er över till Sveriges radios hemsida och skriv in epigenetik i sökrutan. Mycket förenklat handlar det om hur förvärvade egenskaper eventuellt kan ärvas av kommande generationer.
I vår familj har vi ofta diskuterat vad som är arv och vad som är miljö — men här kommer ännu fler möjligheter in i bilden. Och det är nu jag funderar över om traditionen att ge bort böcker har gett vår familj en extra bokgen.
När jag på sistone bläddrat i böckerna, har jag lagt märke till hur många av familjens böcker som har en anteckning om vem som gett boken till vem. Ellen, min morfars mor, har med sin prydliga piktur skrivit sitt namn i många böcker — ofta följt av julafton, och så ett årtal på 1860- eller 70-talet.
Hennes mamma Augusta fick boken "Familj-mödrars uppfostran, eller menniskoslägtets förädling genom quinnan" av Aimé Martin. På bokens försättsblad har hon skrivit:
Hon gifte sig som 26-åring 1850, med den 9 år äldre Mauritz, och jag förmodar att hon var tämligen nygift när hon fick boken. Naturligtvis undrar jag vad hon tyckte om boken — den förefaller läst, och det finns ett par bokmärken. En tråd är inlagd vid kapitlet Om Allmän Uppfostran och dess obegränsade frihet.
Boken är intressant, kanske kan jag komma igenom alla dess 500 sidor, om jag tar det i etapper och varvar med mer lättläst gods.
Det skönas urbild är oföränderlig, är evig; den finnes, ty vi ega medvetandet derom och kärleken dertill: medvetandet, för att göra oss benägna till dess undersökning; kärleken , för att göra oss värdiga dess åskådning.
Bokligheten i min familj har inte så långa anor alls och efter fars död gjorde mor av med de flesta böckerna, tyvärr. Det var inte övervägande skönlitteratur utan mycket politik, stadsbyggnadskonst och arkitektur, t ex.Det måste vara fantastiskt roligt att titta i de gamla böckerna och relatera till de tidigare ägarna! Den speciella känslan av en bok i handen har jag ärvt efter far!
SvaraRaderaOlgakatt,
RaderaJa, visst är det en speciell känsla i handen, att hålla i en bok. Det föder många tankar om bokens historia, som jag inte tror att e-böcker någonsin kommer att göra.
Margaretha
Väldigt intressant program om hur vi (troligen) kan ärva föräldrarnas erfarenheter, eller vad man ska kalla det. Och om man får tro de tentativa slutsatserna inom forskningen borde jag kunna bli riktigt långlivad, eftersom det tydligen hjälper att ha haft förfäder som haft det lite uschligt. Ska bli spännande att se om det stämmer!
SvaraRaderaKarin,
RaderaNog är det spännande alltid! Men se nu till att du inte drullar ut framför en bil - för då hjälper inga långlivade gener i världen!
Margaretha