fredag 22 augusti 2014

"Jag gir jäkel i mor!"


Lelle Karl-Johan är vad jag kommer att tänka på när jag läser en artikel om Sharon Standifird, som tröttnade på att hennes söner aldrig besvarade hennes telefonsamtal. Hon konstruerade en app som låste sönernas telefoner, de enda telefonnummer de kan ringa, från den låsta telefonen, är till mor och ett nödnummer.

För den som inte minns Frödings dikt om Lelle Karl-Johan, så har du den här.
 

LELLE KARL-JOHAN

"Lelle Karl-Johan
han skall ni tro, han
brås allt på mej och är from som ett lamm,
klok är han även,
snyter sig i näven
redan som far sin, Karl-Johan, kom fram!

Se, hur han bockar sig,
se, hur det lockar sig
vänt över skulten på lelle Karl-Johan,
jojo, må tro, han
vet allt att vara med folk minsann,
bibliskan kan han
mest som en annan
prost eller präst eller klockare kan.

Säj mej, Karl-Johan, vad lovade Mosen
- tork dej om nosen -
Israels barn, som han förde ur Gosen,
om en vill hedra sin far och mor?

Nu skall ni höra, att lelle Karl-Johan
allt blir en präst, när Karl-Johan blir stor,"
- sade och smekte sin lelle Karl-Johan
mor till Karl-Johan,
men tänk, vill ni tro, han svor
sturigt och lett: "Jag gir jäkel i mor!" 

4 kommentarer:

  1. ....och det gjorde han rätt i, snorungen. Legio är ju historierna om föräldrar som kräver att barn ska leva det liv de bestämmer och hur illa det går i det långa loppet.
    Skulle inte förvåna mig om Sharons söner kvickt lärde sig att gå förbi låset. Men illa att de struntade i att svara - såvitt hon inte ringde en gång i kvarten för att kolla dem.

    SvaraRadera
  2. Olgakatt,
    Han gick nog långt, Lelle Karl-Johan - blev kommunalpamp kanske.
    Drastiskt måste man säga, men jag har träffat fler morsor, över där, med den attityden, än här. Min kusin till exempel, som anser att "därför att jag säger så" är ett tillräckligt argument.
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och, över där, slår man fortfarande barn alldeles lagligt.

      Radera
    2. Olgakatt,
      Ack ja, "de är ju så bra för dem att få veta hut - jag fick ju stryk som barn, och se hur bra jag har blivit!"
      Margaretha

      Radera