Ännu en av alla populära melodier från 20-talet — en som jag känner igen, utan att veta något om den.
Med hjälp av nätet har jag snabb-bildat mig (den sortens bildning som inte varar någon längre tid), och vet att Ernö Rapée skrev melodin och Lew Pollack texten. Den skrev för stumfilmen “What Price Glory?”, och var från början en vals, men det ändrades i senare versioner till 4/4-takt.
"With ukulele arrangement" står det, men jag tror jag låter ukulelen stå där den står — jag kan inte tillföra musiken något.
Mormors nothylla 1
Mormors nothylla 2
Rapport om dagsläget
2 timmar sedan
Underbart notomslag men så lustigt att du skriver att taktarten ändrades i senare versioner! Jag har alltid spelat den som vals.
SvaraRaderaHär på videosnutten går den ju också i 3/4 takt. Har överhuvudtaget aldrig hört den i 4/4 takt. Vilka härliga melodier det fanns förr i tiden!
Ingrid,
RaderaJag tänker också på den som vals - men den var nog omåttligt populär före vår tid, i flera olika sammanhang, och då kanske man ändrade takten efter behag.
Texterna kunde nog vara rätt förfärliga (men det är de kanske nu också?), men melodierna bet sig verkligen fast.
Margaretha
Vilken charmant Carmaine! Och jag reagerade som Musikanta: visst låter det som vals, fast jag fick det snarast till 6/4-dels takt, men något sådant finns kanske inte? Underbart tvetydigt omslag. Man undrar om hon står där och längtar efter att göra något eller ångrar något hon gjort...
SvaraRaderaKarin,
RaderaJa, hon ser lite fundersam ut - kanske funderar hon bara på vilken takt det egentligen är...
Margaretha