Jag vill städsla farten!
Plockar åt mig ett recepthäfte när jag handlar på konsum, ett häfte som så gott som uteslutande handlar om hur man ska kunna trycka i sig så mycket onyttigheter som möjligt när man tittat på melodifestivalen, som tydligen äger rum i dagarna.
Den som inte står ut mig mig när humöret är både på avigan och bak och fram, ska sluta läsa nu.
Redan på första sidan deklarerar någon att det är ”smått och vrålgott” och att ”halva nöjet med melodifestivalen är alla kommentarer från tv-soffan. Ta chansen och bjud många för här hittar du busenkel plockmat som lagas av bara farten”.
Som sagt, jag vill gärna ha tag på farten, för att slippa tänka på matlagning var eviga dag skulle vara trevligt. Men då vill det till att farten kan laga annat än plockmat — för plockmat betraktar jag med samma vämjelse som smörgåsbord.
Varför är jag så vrång undrar kanske någon — ja men, titta själv. Man förstör jordnötter med att kleta ned dem med sockerlösning, blandar goda pistagenötter med marshmallows (ni vet väl vad gelatin innehåller?), man ”dippar loss” och gör jordgubbsslush. Varför inte äta gubbarna som de är eller åtminstone kalla det jordgubbsslask.
”Pizzakit” har jag aldrig hört talas om tidigare, men kommer genast att tänka på ett antal andra”kit” till exempel rengöringskit.
Mina ögon tåras och den spastiska otiten blommar när jag ser ordet ”favvofisk”, vad ända in i glödhetaste är det för fel på ordet favorit?
Några sidor längre fram vill de att vi ska ”dippa och doppa (kronärtskockor) i parmesansmör” vad är skillnaden mellan att dippa och doppa?
Har jag då inget gott att säga om detta häfte. Jo, skockor är gott, men det behöver jag knappast ett recept till. Så finns där ett recept på falafel, som jag kansker provar någon gång — för jag har ännu aldrig lyckats laga goda falafel.
Jag läste ända till slutet!
SvaraRaderaSedan vet jag knappast vad jag ska säga längre när det handlar om hur man förstör det svenska språket och goda råvaro.
Och Melodifestivalen heter Mello nu för tiden. Jag fattade inte alls vad det var för slags gelé man beskrev (associerade förstås till Jelly) först men sedan gick ett ljus upp även för mig.
Lyckas du få tag på bara farten, så sänd den gärna till mig senare när du inte behöver den längre. Nu minns jag plötsligt vår gemensamma ko. Är den månne hemma hos Christina?
Karin
Karin,
Raderajag har inte sett vår kossa på länge - den måste vara hos Christina, om den inte är på rymmen. Kanske tillsammans med den datorsnubben Christina och jag tänkte dela på.
Det infantila språket är en sorglig historia - inte bara språket förresten. Alla vuxna som till varje pris krampaktigt klamrar sig fast vid en svunnen ungdom är en patetisk syn.
Kanske är mello trots allt ett träffande namn för den aladåbliknande, strukturlösa festivalen.
säger
Margaretha
som inte ens
sett programmet
på si så där 40 år
Hysterin kring det jippo du syftar på och jag absolut undviker helt är obegriplig. Om bara en tiondel av uppmärksamheten ägnades åt sån musik som du eller jag uppskattar vore det en jätteökning.
SvaraRaderaOch det ätbara du räknar upp låter inte gott alls. Jordnötter ska njutas naturella eller med bara litet salt, absolut inte med sött. Kakor blir äckliga med jordnötter enligt min smak. I USA har jag trakterats med popcorn med socker, likaså vämjeligt.
Vilka sunda åsikter du har Olgakatt.
RaderaDe sammanfaller med mina!
Det finns nog ingenting som en amerikan inte kan ösa socker på - det är väl inte för inte man kallar folk för honey, sugar eller sweetheart. Hua!
Margaretha
som lutar åt
det sura
Det måste vara någon medelålders (minst) som har försökt att slå an en ungdomlig ton. Det heter ju inte "vrålgott" numera utan "sjukt" gott t.ex. Gelatin får inte förekomma hemma hos oss - det är ju kokat på djurkadaver. Kanske inte alla som vet...
SvaraRaderaJag ser Mello i viss mån för att ha något att reta mig på :-)! Man kan ju inte ha synpunkter på denna om man inte har hört något av bidragen!
Ingrid som just har ackompanjerat Litanian idag - fjärran från Mellofestivalens "melodier".
De snuttar man visar strax före Rapport räcker för att jag ska avstå helt, Ingrid! Men jag uttalar inga synpunkter på några bidrag heller.
RaderaDäremot har jag inget emot gelatin. Eftersom jag äter kött så tycker jag att man ska ta vara på allt på djuret som går att använda. Samerna tar till vara t o m senor att sy med. Fast de har blivit litet latare numera och använder ibland tandtråd....
Ingrid,
RaderaVem som än satt ihop texten i recepthäftet, finner jag det så tröttsamt att läsa det krampaktigt ungdomliga.
Margaretha
som inte ens
sett några
snuttar på
rapport
Skulle vilja säga att det är ett typiskt svenskt försök att göra något mer intressant än vad det är - utan att lyckas förstås. Som Karin skriver fattade jag heller inte vad Mello var när jag såg uttrycket hos andra bloggar. Har inte sett Melodifestivalen sedan jag flyttade från Sverige och kan med säkerhet säga att jag inte saknar den.
SvaraRaderaLäste också till slutet och kan bara hålla med dig i allt du skriver. Verkar som jag också lutar åt det sura hållet.
Anne-Marie,
RaderaDet är möjligt att det är en svensk företeelse, jag har inte hängt med de sista åren, men jag tycker mig nog ha sett liknande publikfrierier i andra länder också. Reklamfolket sneglar nog på kollegor i andra länder.
Förmodligen har vi massor med sura meningsfränder - men vi drunknar i likriktningsfloden, och hittar inte alltid varandra.
Margaretha
Haha! Din ilska och ditt härliga humör, goda språk och klarsynthet gör mig på superbra humör! Den spastiska otiten, hurra! Och nu när du har skrivit av dig den värsta irritationen hoppas jag att din dag blir god din mat härlig och dina jordgubbar delikata- utan någon slask omkring! Skön vårvinterdag på dig!
SvaraRaderaLisette,
RaderaSå glad jag blir över att kunna få dig på gott humör! Din kommentar gladde mig - i synnerhet som tingen är emot mig just nu.
Margaretha
Haha, vilken tur att du inte såg allt godis vi åt när vi tittade på mello. Min dotter var här och jag måste erkänna att vi pratade mer om annat och jag sov sista halvtimmen.
SvaraRaderaMen du har rätt!
kramis!