Var hittar du alla dessa gamla, roliga "urklipp" och annonser? Tänk vad annorlunda det var förr. Till och med när jag var liten på 60-talet var allt enklare och inte så påkostat och tillkonstrat (antar att det är ett riktigt ord?)
Karin, Skopåsar är jättebra, i tonåren använde jag en som min mormor sytt åt sig själv när seklet var ungt - en linnepåse, med en söm på mitten så att det blev ett fack för varje sko. Så hade hon broderat "shoes" med skrivstil, snett över ena sidan.
Olgakatt, Akta dig så att du inte får tio nålgubbar!
Anne-Marie, Redaktören på Svenska Journalen var god vän med mina föräldrar så vi har de 25 första årgångarna inbundna, från 1924 (tror jag). De är stora som familjebiblar, och det är lite av ett konststycke att skanna bilderna i dem. Visst har du rätt - det var enklare på många sätt i vår barndom. Ämne för många blogginslag och diskussioner!
Det är lättare att säga vad och vem jag inte är. — jag är inte mitt yrke — jag är inte min inkomst — eller eventuell avsaknad därav — jag är inte min ålder — jag är inte min sjukdom Så vem är jag då? — en lagom tjock tant i min bästa år — en slarvig pedant — en konservativ radikal — en vänlig stropp Och vad gör jag då? — läser — väver — lyssnar på musik, företrädesvis klassisk — gärna barockmusik
Margaretha,
SvaraRaderatack igen för tipsen!
Skopåsarna är ju bra; måste nog sy några och ge åt mig själv till julklapp
Karin
som just såg Örnie
Tänk om någon ville ge mig en nålgubbe i julklapp!
SvaraRaderaVar hittar du alla dessa gamla, roliga "urklipp" och annonser? Tänk vad annorlunda det var förr. Till och med när jag var liten på 60-talet var allt enklare och inte så påkostat och tillkonstrat (antar att det är ett riktigt ord?)
SvaraRaderaKarin,
SvaraRaderaSkopåsar är jättebra, i tonåren använde jag en som min mormor sytt åt sig själv när seklet var ungt - en linnepåse, med en söm på mitten så att det blev ett fack för varje sko. Så hade hon broderat "shoes" med skrivstil, snett över ena sidan.
Olgakatt,
Akta dig så att du inte får tio nålgubbar!
Anne-Marie,
Redaktören på Svenska Journalen var god vän med mina föräldrar så vi har de 25 första årgångarna inbundna, från 1924 (tror jag). De är stora som familjebiblar, och det är lite av ett konststycke att skanna bilderna i dem.
Visst har du rätt - det var enklare på många sätt i vår barndom. Ämne för många blogginslag och diskussioner!
Margaretha