måndagen den 13:e december 2010

Än är det inte för sent

att börja en ny bana
Anna Mary Robertson
7 september 1860 - 13 december 1961
.
Grandma Moses var 76 år när hon började måla. Tidigare hade hon broderat tavlor, på många ställen kan man läsa att det var reumatismen som gjorde att hon slutade med det, men själv lär hon ha sagt att malen åt upp broderierna men inte målningarna. Visserligen var hon över 70 år när hon började måla på allvar, men hon hade redan som barn tecknat på stora vita ark av tidningspapper som hennes pappa köpte åt barnen för en penny arket. Den främsta orsaken till att hon inte fortsatte att teckna och måla var säkert att det inte fanns tid för sådant i ett lanthushåll på den tiden.

Candle Dip Day 1800
.
Den här bilden från 1950 fascinerar mig. Jag har alltid hört och läst att man ska se till att det är dragfritt när man stöper ljus — och här håller man till utomhus! Funderar nästan på att vi säger det bara för att ungarna inte ska rusa runt och välta ett kärl med hett sterain.

Christmas at Home, 1946

9 kommentarer:

  1. Gläder mig att jag är två år yngre än hon var när hon började måla eftersom jag inköpt en målarlåda till julklapp till mig själv på Clas Olsson...

    Bättre sent än aldrig. Jag gillar henne mycket!

    SvaraRadera
  2. Ingrid,
    Visst var hon fantastisk!
    Du kan kanske tjuvstara redan nu - ifall dina krafter börjar avta när du närmar dig hundra, så kan du lägga av ett par år tidigare än hon gjorde.
    Margaretha

    SvaraRadera
  3. En fantastisk kvinna! Vi får också börja fundera på vad vi ska ägna oss åt "när vi blir stora".

    Tror du att jag skulle kunna bli poet? :)

    Vad vill du bli?

    SvaraRadera
  4. Ailas,
    Klart du kan bli poet! Bäst du börjar omedelbums, för det är ett slitjobb - om de ska bli bra!
    Ja, käre tid, vad ska jag bli. Jag vill alldeles för mycket.
    Kanske harpist, om jag börjar nu så blir jag kanske så bra att jag kan få plats i en änglaorkester när det blir aktuellt.
    harpan
    M

    SvaraRadera
  5. Är det inte lite Mamsell Josabeth över henne... Jag skulle vilja börja spela elbas...

    SvaraRadera
  6. Där ser man; ålder har ingen betydelse, det är sinnet som avgör.
    Ljuvliga målningar.

    Kanske att ljusen lutade åt ett särskilt håll..att man ville ha dem så..även jag har hört att det skall vara dragfritt när man stöper ljus.

    Undrar vad jag vill hinna med? Spela piano, måla och skriva..

    Karin
    som inser att hon måste bli mycket gammal och pigg om hon skall hinna med allt hon vill

    SvaraRadera
  7. Mira,
    jag tänker också på Mamsell Josabeth, när jag ser hennes målningar.

    Harpa, elbas och piano - vilken häftig trio vi kommer att bli!

    Karin,
    Sätt igång med fingerövningarna!

    Om ljusen är sneda åt ett håll så sätter man dem i drag från andra hållet när man tänder dem?

    Låtom oss åldras tillsammans
    Margaretha

    SvaraRadera
  8. Åh, vad roligt att du tar upp just henne! :) Jag har en bok på jobbet med hennes bilder i. Ska absolut ta och titta lite närmare på den i morgon. (tack vare ditt inlägg här) Hon ger en ett visst hopp. Det är inte för sent. Men varför vänta?

    SvaraRadera
  9. Jessica,
    Man kan tillbringa hur lång tid som helst med att titta på alla detaljer i hennes bilder. Jag har Otto Kallirs bok om henne, och ta'r fram den med jämna mellanrum.
    Nej, det är nog säkrast att börja på en gång - se'n vill det ju till att någon råkar komma förbi och upptäcka en också!
    Margaretha
    än så länge oupptäckt

    SvaraRadera