Stress

stress subst.~en
ORDLED: stress-en
• (ansträngande omständigheter som framkallar) påfrestningar både fysiskt och psykiskt; ofta i samband med högt arbetstempo och tidsbrist {ehets 2, jäkt}: stressfaktor; det moderna livets ~; ~ och hög personalomsättning på arbetet; korrelationen mellan ~ och hjärtinfarkt
BET.NYANS: med tonvikt på det resulterande själsliga (och kroppsliga) spänningstillståndet: stressbesvär; stresstillstånd; stressymptom; hon kände oro och
~HIST.: sedan 1954; av eng. stress 'tryck; spänning; stress'
0
På den gamla goda tiden var vi alltså inte stressade! Nå'n som minns vad vi kallade det före 1954? Jäktad, mycket att göra – för mycket att göra, irriterad, slutkörd (för det har man varit sedan 1924), utmattad, slagen till en slant eller var man bara slut? För ingen ska inbilla mig att man satt i spiselvrån och lät livet sköta sig själv.
0

If you ask what is the single most

important key to longevity, I would

have to say it is avoiding worry,

stress and tension. And if you didn't

ask me, I'd still have to say it.

000000000 George Burns

00000000000000(1896 - 1996)

0
Tankar som kom, när jag noterade att jag med stigande ålder blivit mindre stresstålig. Fast å andra sidan tror jag att vi använder ordet stressad lika slarvigt som deppig. Vad som stressar mig är allt jag inte gör – och att det inte bekymrade mig i min ungdom berodde säkert på att jag fick mera gjort då. Så kanske är jag inte mer stressad när det kommer till kritan – bara långsam och oföretagsam.