Girl Writing Under Smiling Moon0
Det ramlar in inbjudningar att bli någons vän på Facebook mest varje dag. Just nu fick jag ett mejl där det påpekades att jag hade åtta obesvarade invitationer.
Jag är ledsen kära vänner som kanske väntar på svar – jag vet att en del av er tittar in här rätt ofta – men ni får vänta. Jag har nämligen inte fattat det fina i kråksången, fast jag har läst om Facebook på ett antal ställen. Det var i och för sig intressant läsning – lärde mig nyss att de har 700 anställda. Hur i all världen får man ihop till lön åt dem alla – genererar annonserna tillräckligt med kosing för att täcka lönekostnaderna. Men företeelsen Facebook har jag inget behov av – vilket förmodligen beror på att mina gammalmodiga hjärnvindlingar är präglade på andra umgängesformer. Eller också så är jag helt enkelt asocial av naturen. Jag tycker om att träffa mina vänner, men bara några åt gången – stora tillställningar skyr jag som pesten – jag vill kunna föra ett meningsfullt samtal och inte flyta runt och föra ett offentligt samtal.
Därför gott folk så får ni finna er i att mejla, ringa, skriva gammeldags brev med reservoarpenna, läsa bloggen och eventuellt kommentera där eller rent av komma hit.
Jag är ledsen kära vänner som kanske väntar på svar – jag vet att en del av er tittar in här rätt ofta – men ni får vänta. Jag har nämligen inte fattat det fina i kråksången, fast jag har läst om Facebook på ett antal ställen. Det var i och för sig intressant läsning – lärde mig nyss att de har 700 anställda. Hur i all världen får man ihop till lön åt dem alla – genererar annonserna tillräckligt med kosing för att täcka lönekostnaderna. Men företeelsen Facebook har jag inget behov av – vilket förmodligen beror på att mina gammalmodiga hjärnvindlingar är präglade på andra umgängesformer. Eller också så är jag helt enkelt asocial av naturen. Jag tycker om att träffa mina vänner, men bara några åt gången – stora tillställningar skyr jag som pesten – jag vill kunna föra ett meningsfullt samtal och inte flyta runt och föra ett offentligt samtal.
Därför gott folk så får ni finna er i att mejla, ringa, skriva gammeldags brev med reservoarpenna, läsa bloggen och eventuellt kommentera där eller rent av komma hit.
Då är vi två som tycker så.
SvaraRaderamvh R
Då kan vi starta en antifejssida - fotbok?
SvaraRaderaMargaretha
Och vet du, jag pratar i min gamla omoderna mobiltelefon när jag alls använder den. Jag ids inte lära mig att sms:a. Den ligger för övrigt mest i bilen för "nödsamtal".
SvaraRaderaHörs ju på namnet moBILtelefon.
mvh R
Så skönt att veta att jag inte är ensam om att inte kunna sms:a - fast nu skulle jag behöva kunna det. Det gör mig så in i norden arg när man förutsätts kunna skicka e-post, kika på hemsidor, sms:a, förså engelska eller vad det nu är en del tycker är fullkomligt självklart.
SvaraRaderaJag tycker den tekniska utvecklingen är fantastisk, men jag vill välja vad jag har behov av och inte använda den bara för att den finns!
Margaretha
Kloke ord! Ha fin tidligsommer, du:-)
SvaraRaderaTrevligt att veta att vi är några stycken som tycker likadant!
SvaraRaderaHoppas du också har det gott i den vackra försommaren!
Margaretha