Spår

0
Små, små revor i molnen gör att man anar den blå himlen så när talgoxen tränar på sin vårtrudelutt kan man nästan tro att våren lurar runt knuten.
En sak som jag uppskattar snön för, är att det går att avläsa vem som varit ute och gått före mig. Idag såg jag att någon använt sin spark på vår lilla väg — det går utmärkt eftersom den är isig och osandad. Kanske skulle jag plocka fram min spark, det är länge se'n jag var ute och sparkade. Såg också att det varit en livlig rådjurstrafik på vägen förutom möss, fåglar, hundar och katter. Allt detta är vardagsmat — det som däremot hör till ovanligheterna är att någon orkar trava iväg på höga klackar på den här vägsnutten. Hur höga de var kan jag ju inte veta — men jag som betraktar allt utom jordskor som högklackat trillade nästan i diket vid bra tanken på att gå 1½ km (så lång är vår väg) i skor med smal klack och spetsig tå.
0

0

Ingemar von Heijne har alltid varit en av mina favoritpratare i radio och jag är så glad att han fortfarande gör radioprogram fast han gått i pension. Idag talade han om Felix Mendelssohn — och man fick veta att Felix kände Wolfgang von Goethe vilket fick mig att associera till en bok där han förekommer rätt ofta. Om den boken skriver jag här.