måndag 8 juli 2013

Ett uttjatat ämne



De flesta vet nog vad jag tycker om det här med att vika ut sig på nätet — jag hade inte tänkt skriva mer om det. Men jag kan inte låta bli att notera att det skrivs och talas om denna vår öppenhet lite varstans. En artikelserie i DN började häromdagen, och när jag sätter på radion, hamnar jag mitt i en gudstjänst där prästen (?) talar om människans bekräftelsebehov, som ibland ta’r sig märkliga uttryck i sociala medier. Och naturligtvis skrivs och talas det om gossen Snowden, som sitter fast på en flygplats därför att han sagt sitt om vad som händer i den, för de flesta av oss, okända sajbervärlden. 
Kanske rör det oss inte så länge det inte drabbar oss personligen. Man kan ju tycka att, även om det är löjligt, så kan ju inte mina bilder på dagens klädsel och dagens frukost, ställa till med ett världskrig. Men nog känns det lite obehagligt när Mary Ellen berättar att hennes dotter dagligen lägger ut bilder på sin dotter — bilder som Mary Ellen har hittat på helt andra ställen än dotterns olika konton. Trots att Erin (Mary Ellens dotter) nu tagit bort många av bilderna, finns de ändå kvar på nätet, och i en del fall har de inte lyckats hitta någon ansvarig som kan göra något åt det. Så där finns bilderna på ungen, många gånger med lättidentifierad bakgrund som hemmet och skolan.  

4 kommentarer:

  1. Jag tror att man inte kan tjata tillräckligt många gånger om utvikningarna och faran med dem


    Karin mellan lavendelskorpor och surbröd:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Karin,
      Så skönt att du tycker så - för jag avskyr att tjata. Men just när det kan drabba oskyldiga, i synnerhet barn, blir jag upprörd. Om en vuxna människor talar om att huset kommer att vara tomt under semestern, då kan jag tänka att de får skylla sig själva, men föräldrar tycks tappa allt vett när de kommer till avkomman.
      Margaretha
      som avstår från
      skorporna, men
      gärna hugger in
      på surbrödet

      Radera
  2. Jag fattar inte hur folk kan lägga ut så många personliga detaljer som de gör. Något har gått snett tycker jag. Läste en intressant artikel häromdagen på någon amerikansk hemsida att Facebook faktiskt förändrar hjärnaktiviteten så att man blir mer beroende av den hemsidan och får olika känslomässiga reaktioner som också blir ett beroende. Skrämmande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anne-Marie,
      Vi kommer nog aldrig att förstå hur folk tänker - om de tänker.
      Visst är det skrämmande att höra vad internet kan göra med oss. Jag hörde delar av ett radioprogram i går (P1, på eftermiddagen) där en it-man menade att vi gör beroende av de sociala medierna därför att det gynnar kommersiella intressen. Inte så mycket inom bloggosfären som alla andra medier, som jag bara hört talas om.
      Margaretha

      Radera