onsdag 1 februari 2012

Om att vika ut sig

An Obliging Chimp Shows off the 
Splayed Big Toe Typical of Ape Feet

Innan jag gjorde kväll i går, tog jag den sedvanliga bloggrundan, och som alltid, genererade den en hel del tankar. Som jag nyligen hört ännu fler historier om vad som kan hända, om man är för öppen-hjärtlig, rörde sig mina funderingar återigen kring exhibitionismen som frodas på nätet. Ja, jag vet, jag återkommer regelbundet till ämnet eftersom det fascinerar mig. 
Tidigare på da'n hade jag talat i telefon med en kompis som jag sällan träffar, hon berättade om en del nya kläder och gardiner — vi talade säkert en kvart om färgen på knappar och olika sätt att hänga upp gardiner. Men därifrån är ju steget långt till att berätta det för hela världen, på sin blogg.  Så där satt jag och grunnade över den nya öppenheten — när och hur började den. Är det samma fenomen som gör att alla (nåja, många) tror sig om att skriva läsvärda böcker. Jag tänker på alla som förr valde att bränna brev, dagböcker och allt personligt — det känns avlägset.

Så Göran Rosenbergs “Tankar för dagen”, blev bara en fortsättning på mina egna tankar. (Ta’r bara fem minuter att lyssna till.)
När jag sen läste de kommentarer som kommit in blev jag tvungen att lyssna en gång till på program-met. Dessa kommentarer visar tydligt hur olika vi uppfattar något vi hört eller läst. Uppriktigt sagt förstod jag inte ens allt som sades i kommen-tarerna, vilket för in mina tankar på ett nytt spår — hur kan jag vara säker på att motparten förstår vad jag menar. Ofta är vi så enkelspåriga och så inne i vår egen tankegång att vi inte ta’r oss tid att lyssna till vad som egentligen sägs (eller skrivs), och sällan tänker vi igenom det ytterligare en gång för att försäkra oss om att vi förstått innebörden av vad som sagts, och att vi inte bara lägger in våra egna tankar och synpunkter i det. 

14 kommentarer:

  1. Så sant som det är sagt, eller skrivet heter det kanske.
    Det är därför som bara min familjen och en del vänner kan läsa min blog.
    En ung tjej som bodde granne med oss har nyligen flyttat till en lägenhet i närheten, som hon berättade mycket om på sin blog. Men nyligen började hon få otäcka kommentarer på bloggen, sen märkte hon att någon i en lägenhet mittemot tittade in i hennes lägenhet med kikare. Läskigt, nu har hon polisanmält det.
    Jag tror att nästan alla är dåliga på att lyssna, och tänker mest på vad vi ska svara istället för att lyssna ordentligt. Jag har börjat tänka på att jag måste lyssna bättre, och har nog blivit lite bättre på det.

    SvaraRadera
  2. DEt beror väl på vad man skriver och visar för bilder. Jag vill se bilder på dina gardiner och få dina smarriga recept det kan väl väl inte vara farligt?
    kram

    SvaraRadera
  3. Malena,
    Det låter otrevligt med folk som spionerar på sina grannar. Förhoppningsvis har tjejen lärt en läxa, utan att något värre händer.
    Så klok du är, som har en stängd blogg!
    Att lyssna är en konst!

    Ellen,
    Nej, jag tror knappast att någon skulle göra ett ibrott hos mig, för att komma åt mina gardiner och recept - men det är inte heller mycket att skriva om på bloggen. SÅ intressant är varken jag, mina gardiner eller recept.
    Och vill du veta vad jag har för färg på mina gardiner kan du slå en signal så berättar jag det. Vore du bättre på att svara på brev och mejl, skulle du få rapporter med jämna mellanrum.
    Förresten har jag nog skrivit om mina gardiner, för flera år se'n - när de inte klarade en tvätt!

    Margaretha

    SvaraRadera
  4. Balanssinnet är olika hos oss som bloggar, det är tydligt. Facebook förstår jag mig inte på, fr a inte det ständiga kollandet. Om det är sant att folk rapporterar vad de äter till frukost är det ju ganska absurt.

    SvaraRadera
  5. Jag förundras ibland hur mycket av privatlivet som visas på många bloggar. Foton på familjemedlemmar och vänner som "sänds ut" via bloggen. Det är en balansgång att vara bloggare. Och Facebook har jag nog aldrig riktigt förstått mig på. Vem tycker det är intressant att veta att man åkt till affären? Intressant fenomen det här.

    SvaraRadera
  6. Det är bara så att bloggen och FB har ersatt telefonen och det är bara trevligt tycker jag. Om min dotter t.ex. skulle skriva att hon åkt till affären (vilket hon iofs inte brukar göra) så följer jag med henne och barnen i tankarna, jag vet ju precis vart hon åker och hur...Dessutom vet jag ju att jag inte kan ringa henne på några timmar. För MIG är sådana triviala händelser intressant
    hälsar Ingrid

    SvaraRadera
  7. Olgakatt,
    Jo, det är sant - det finns till och med frukostbloggar, där man fotograferar sin frukost varje dag. Det har jag visserligen bara hört från trovärdiga källor, eftersom jag inte är motiverad att kontrollera hur det verkligen förhåller sig.

    Anne-Marie,
    Jag har hört tillräckligt många historier som påminner om vad Malena berättade, för att tycka att det är direkt korkat att visa upp för mycket av privatlivet. Jag har bloggat om det förr, så det känns lite tjatigt att komma med pekpinnar ideligen - jag tänker att folk får väl skylla sig själva om de råkar illa ut. Problemet är när barn och tredje man drabbas av att någon annan visar dem på sin blogg.
    Fenomenet är intressant, men skrämmande - att till varje pris låta världen veta allt jag gör, känns osunt.

    Ingrid,
    Men jag tvivlar på att det intresserar dig att veta när jag åker till affären - av den anledningen meddelar jag det bara direkt till de personer som kan tänkas vara berörda.
    Jag inser visst att alla moderna finesser kan vara många till glädje, men eftersom jag inte hör till den gruppen är mitt aktiva val att agera “Luddite”.

    Margaretha
    som varken
    nyttjar
    facebook
    eller
    mobiltelefon

    Här är förresten en av många länkar, till en artikel om hur oförsiktiga ungdomar kan vara på nätet.
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ungdomar-viker-ut-sig-som-aldrig-forr_813845.svd

    SvaraRadera
  8. Jag har sett flera frukostbloggar och är så förvånad över hur många följare de har. Fast det är många bloggar som jag har svårt att förstå hur någon alls vill följa. T.ex. alla bloggar med dåliga bilder på dagens outfit.
    Jag har visserligen en jättegammal mobiltelefon, men jag är nog också en Luddite.

    SvaraRadera
  9. Jag hade gärna följt med dig och handlat, är nyfiken av naturen :-)...
    Ingrid

    SvaraRadera
  10. Han är alltid bra Göran R! Jag tyckte också att kommentarerna var lite off.

    Och alla dåliga bilder, de gör mig galen. Att folk inte fattar att en bild gör mer intryck än 10!

    Jag hör också till Ludditerna.

    SvaraRadera
  11. Mette,
    Låtom oss starta en förening för sentida Ludditer!
    Min frukostblogg skulle bli förfärligt trist, eftersom jag aldrig förnyar mig!
    Och dagens klädsel skulle jag nog göra succé med!

    Ingrid,
    Jag ska handla i morgon, så jag kan skicka kopia på min handlingslista (lika upphetsande som min klädsel)

    Kolja,
    Ja, jag uppskattar honom och vad han säger och skriver.
    Ja, bilder är ett kapitel för sig. Kanske skriver jag om vår diskussion nå'n gång framöver.

    Margaretha

    SvaraRadera
  12. Jag ser fram emot listan med spänning :-)!...

    SvaraRadera
  13. Ingrid,

    fruit

    garlic
    onion
    parsnip
    celeriac
    sweet potato

    horseradish
    vingar

    rice
    quinoa
    chick peas

    Margaretha
    som strax går
    ut och slår på
    motorvärmaren

    SvaraRadera
  14. Mycket intressant lista! Ingredienser kanske till en god soppa? Fick också lära mig vad quinoa är för någonting. Någonting nytt kanske att överraska MM med som ju är sträng laktovegetarian. Det verkar lite farligt dock att fröna får svans när man tillagar dem...
    Ingrid som önskar dig en skön helg.

    SvaraRadera