Satte jag mig på bergets kam,
spejade ut över fjärden,
såg, huru solen i väster sam,
långt, långt i väster gick färden.
nyss var det vår,
snart ligger höst över världen.
0000000000000 Gustav Fröding
spejade ut över fjärden,
såg, huru solen i väster sam,
långt, långt i väster gick färden.
nyss var det vår,
snart ligger höst över världen.
0000000000000 Gustav Fröding
Han kunde han, Gustaf!!!
SvaraRaderaUndrar om hans skaldekonst kunde väga upp alla kval han led - jag menar i hans egna ögon.
SvaraRaderaMargaretha
Nej jag tror inte det. Sådana marterade människor våndas och plågas och har nog inte nock självförtroende att se att deras skaldekonst skulle uppväga någonting. Nu vet jag inte så mycket om Fröding att jag kan säga om han led av hybris eller hade övermaga tendenser mitt i all vånda, men jag skulle inte tro det...
SvaraRaderaNähä du Gustaf, hade jag funnits på din tid så skulle jag ha blivit din Elsa Öhrn, som Monica sa...
Nej, det var nog inte lätt att vara Gustav - men inte heller enkelt att vara hans Elsa Öhrn.
SvaraRaderaMargaretha