måndag 10 februari 2020

Höga måne det var ditt fel

Der Vollmond, 1919
 Paul Klee 

Det går sällan många dagar utan att jag skänker Robert Burns en tanke — och det bara för hans goda människokännedom (och kanske muskännedom), som han ger uttryck för i To a Mouse — som i dag, när jag tänkte komma i kapp mig själv, och bland annat skriva till några sedan länge försummade vänner, för att inte tala om att det är hög tid att betala räkningar om jag inte vill hamna i justitia.
Men så råkade jag kasta en blick i en kalender, och förstod att det är fullmåne just nu, och genast började jag grunna över alla poeter och konstnärer som framhållit månen i sin konst. Hos en av mina favoritförfattare, Wilhelm Ekelund, förekommer månen ofta.

En kall och klar och månhvit vårnatt

En kall och klar och månhvit vårnatt
på tysta gator tyst sig sänker.

 Jag drifver utan mål — —  jag tänker
på bokarne vid insjöns vatten —
och plötsligt känner jag mot mig isa
vårkylig doft från kärrens vatten,
 från alarnes klungor, från täta kratten;
och plötsligt hör jag tätt invid mig
det gamla källsprånget sakta tala
och nynna för sig själf sin svala
vemodigt stilla slummervisa —

jag drifver utan mål — — jag tänker
på bokarne vid insjöns vatten.

Oh, det finns så mycket mer att säga både om Ekelund och månen, men det får bli en annan dag  plikten kallar.
Jo, en sak till, min rubrik har jag snott från en bok av den franske författaren Roger Poidatz (1894–1976)Ärvd av en gammelfaster, som köpte boken 1931, har den stått i min hylla ända sedan hon dog på 70-talet. Jag har börjat läsa den flera gånger men aldrig kommit särskilt långt i den. Kanske ska jag ge den en chans till, för faster har uppenbarligen läst den (boken är prydligt uppsprättad, och den som sprättat upp böcker vet att det är en konst), och hon var nogräknad i sina bokval.

Originalets tite L'honorable partie de campagne av Thomas Raucat, pseudonym för Roger Poidatz.

2 kommentarer:

  1. Det var en fin dikt. Jag funderar ju också mycket på månen :) Den håller rytmen i våra vanliga liv! Ständigt och hela tiden, liksom årstiderna också gör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Annika,
      Ja, Ekelund håller än. Hans "Lefnadsstämning" https://litteraturbanken.se/författare/EkelundV/titlar/Lefnadsstämning/sida/11/etext berör delvis vad du talade om i ditt inlägg i dag.Undrar om inte ett av våra nutidsproblem är att vi inte längre har den naturliga rytmen i våra liv.
      Margaretha

      Radera